Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OSM
OSS
237
ock, efter förfiktig omfmältning, vara god til järn-tråd rågener nr. nr.
Om det i fenare tider brukelige osmundsfmide, Se Herr Saxholms
Diflertation: De Ferro Osmund, atgifven 172? i Upfala, famt
Svedenborgs Regnum Subterraneum De Ferro, f. 119 och-följ. Af"
Kong). Bergs-Collegii Relation til Hennes Kongl. Maj:t af år 164.3,
finnes at osmundsfmide varit anfedt för /kadeligit, emedan elakt
ftångjärn däraf blifvit tilverkadt; men fådant har härrört af
fme-demas okunnighet. Af Herr Commerce-Rådet Polhem räknas det
ibland bälta ämne til manufaAurer, fom det ock är. Se Järnets
Hiftoria f. 388 $ äfven om Markilka osmundsfmidet, f. 390 och
följ., famt mine Anledningar til Järn-och-Stålförädlingen f. 23.
Detta fenare fmidningsfätt är ofelbart det ypperftä af alla til fegt
äm-nes-järn för tråddragning, men ännu hos ofs obekant, eller
för-modellen ibland utdödda konfter. Osmund delas ock uti Härd
och Vek osmund. Den hårda är nog ftålblandad, och kan
dun-dom nyttjas til grofva verktyg, fåfom ftål.
Af 32 lispund ftamp- eller knappjärn fås gemenligen 20 lispund,
med 9 a 11 tunnor kol, hvarföre fmeden njuter 4 Hull ing, _ eller
16 ftyfver, i arbetslön.
Osmunnar kallas vid Nya Kopparberget de hopgyttrade
färlkjärns-klimpar, fom äro med något koppar inblandade och
erhållas, då hvarjehanda nafar och ugnsbrojt, jemte något verk,
fam-manfmältas til Varg (Se detta ord). Tvenne fådane osmunnar
erhållas då gemenligen, liggande en på hvardera fidan om forman.
Deras ringa kopparhalt kan fedan ej utbringas genom omfmältning,
eller vargning, uti kopparugnen, utan målie Ike med möda på
gar-härden.
Ofla Foffilia kallas hvarjehanda djurs ben, fom finnas uti
jorden och icke äro ftenvandladej hvilket kan rönas däraf at de
uti difUDation, med ftark hetta, gifva ännu et fal volatile, jemte et
oleum empyrevmaticum. Ser Potts Litbogeognofie, andra Del, fid.
2, uti företalet, famt D, Carls afhandling, kallad; Lapis Lydius
OJJi-nm FoJEUum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
