Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
egenfkap at hårdna och blifva tät under vatten, hvarföre den
for-nemligad förtjenar at vara känd. Härunder kan ej begripas de
mera enkla jordarter, fom Herr Prof. och Ridd. Gadd kallar
Leptam-msy mättade med luftfyra, hvartil räknas den i Tylkland kallade
Binder de, Trippel, FSlimo, Gjutfand> m. m., fom icke äro
bekante under namn af Pinnmo. Se Mo.
Pinfcliback, Similor, eller Aurum Sopbifticum, är en
fmi-dig metall-compofition af koppar. och zink, fom är mera rödlätt
och mjuk än- meffing, famt liknar pidolet eller kronguld.
Förnem-fta konden vid denna metallens beredande bedår däruti at få en
koppar, fom är af högröd färg, fåfom den Japanlka, Siberilka
eller Tyrolilke, och fom intet är benägen at taga erg. Kopparen
kan därtil.beredas antingen på det fattet, at den reduceras med
fvart flufs af koppar-cinder, eller glödfpånj eller at den garas med
tilfats af bly och nedfmältes uti en- digel med inlagde fmå kol,
hvarefter tilfättes £:del zink, litet mer eller litet mindre, alt efter
fom färgen ådundas mer eller mindre höggul, Jivarvid blandningen
betäckes med fmält kokfalt och utgjutes. Om hälften zink
tilfättes, blir metallen blek och /kör, men anlöper uti luften med
guldgul färg på ytan. Se Kongl. Vet. Acad. Hartdi. 1760 f. 291 o. f.
At med pinfchback i det närmade kunna efterapa guldets färg,
och at erhålla metallen fullkomligen fmidig, famt tillika mindre
benägen at taga erg (på hvilken fenare olägenhets förminlkande,
den redan nämde kopparens reduftion af glödfpån. eller afdrifning
med bly, i fynnerhet nar fitt affeende), därmed nar gan/ka
mycket varit kondladt, i anfeende til metallernas rening. Genom
amalgamation med qvickfilfver erhålles väl kopparen renad och aldeles
fri ifrän järn, fom äfven är en nödig omdändighet, men
omkod-naden därvid är nog dryg, däred aen icke vid dora amalgamér^
verk tilfälligtvis kan erhållas. I fynnerhet upkommer fådant
amalgam, til någon betydande mängd, vid de uti Ungern inrättade
amalgamér-qvarnar, där gyldi/ke och filfverhaltige malmer malas uti
Hora kopparkettlar, hvarunder en del af qvickfilfret fäder fig vid
kopparen och förenar fig med de partiklar, fom fmåningom afnö-
tas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
