- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 2 /
273

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dier m, kallas egenteligen Fat, den andra n Underfat och den
ttedje p får endaft namn af Sump. Uti defla käril afiköljes den
malmflig, fom faftnat på dukarne, hvarmed härdarne varit
belag-de, hvarom vidare fes under ordet Vafkning.

Längden af planhärdarne rättas gemenligen efter
befkaffenhe-ten af godfet, fom därpå kommer at vaikas, få at ju lättare och
rikare godfet är, ju längre härdar måfte brukas. Det är, til
exempel, bekant at rika filfvermalmer, fåfom blyglanfer, weis- och
roth-giilden, glaserzer och mulmer, m. m., äro ganlka lösbokade och
Wifya låledes uti bokverket bräckte til finafle doft, fom, ehuru
tungt, likväl, i anfeende til finheten, kan vara flytande på vattnet
och däraf på en kort väg bortföras, i fynnerhet då deffe malmer
varit inflänkte uti en mera hårdbokad bergart. I fådan händelfe,
och ju lättare et dylikt gods blifver genom fin’finhet, ju ftörre
längd behöfva planhärdarne. Gemenligen är längden 7, 8 a 9
alnar, utom fällan, fom är 2 alnar lång. Bredden af fjelfva
bräd-bottnen är merendels 6 qvarterj men flupningen förändras efter
godfets beikaffenhet. Ju gröfre och tyngre malmkornen, eller
godfet, kan vara, och ju mera löfa famt lättflytande bergarter därmed •
äro inblandade, ju flarkare kan flupningen göras. Vanligen flupar
en Omvajknings-bärd, där godfet andra gången vaikas, och, där
ännu vidhängande bergarter Ikola aflkiljas, emellan 20 och 2f
grader; en Mjölbärd 1? til 20; en Kift- och Medeljlambärd 10fen
Slambärd 7 a 8, och en Segflambärd 6 grader ifrån
borizontal-li-neen.

Planbärdar kallas egenteligen de härdar, hvarpå brukas
Vajk-dukar, lom vid Tylka bergverken få namn af Flanen. Men utan
dukar kallas den Blottbara, på Tyfka Glaucbberd, fom äfven vid
många tilfällen nyttjas. Se Blottbärd.

Foreflående inrättning af planhärdar är den enklafle, fåfom den
af ålder varit och ännu är på fina flällen brukelig, i fynnerhet för
blyglanfer; men har fedan undergått åtlkilliga förändringar, i
fynnerhet uti den delen fom hörer til fällan, eller det rummet, där
det bokade godfet, eller flammen, uplägges, och Ikall af vattnet
öf-ver bärdbottnen utbredas. Uti det affeendet har vid Sala blifvit

11. Del. Mm infät-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:35:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rsberglex/2/0277.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free