Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den fvarta gräfves mäftadels nära Neapel, vid Torre
deil’Annon-ziadaj den grå och finalle vid Pozzolij men den-gulbruna finnes
alleilädes.
Utom Italien finnes ock pouzzolanjord, eller en dylik, uti alla
orter, där nu mera Ilocknade vulcaner grafierat, fåfom vid
Viva-rais och le Velais uti Auvergne, i Frankrike$ hvaropi feis
Recbef-cbes fur la Pouzzolane, par M. Faujas de Saint-Fond, 1778, famt
defs förut nämde Mineralogii der Vulkane.
Huru en art af pouzzolana, eller dylik cementjord, här i riket
kan genom bränning erhållas af Hunnebergs och flere Svenlke
Ikif-ferarter, famt hpru den nyttjas til golf och terrafler, fe Kongl. Vet.
Acad. Handl. 1772 f. 28, 120, famt Kongl. Patriotilka Säll/kapets
Journal för April månad 1781.
Af famma egenlkap är äfven den uti Holland brukelige
tras-fen. Se Torras.
Præcipitat, Se Précipitat.
Prafer är en halfgenomlkinlig, mycket fin art qvarts, af
lök-grön) gulaktig, eller plågrön färg. Finnes vid Kofemitz, eller
Ko-feinitz, uti Schlefien, hvarftals uti en dels gul, dels grönaktig,
eller hvit ocherblandad lera, jemte calcedon och flintarter. Tager
god politur och räknas af några ibland de ädla ftenar, fom äga
mindre värde. Den renafie, fom faller mera uti guldgul färg, får
namn af Cbryfopras. Se famma ord. Praferns hårdhet ar lika
med agatens. Genom nyafte rön är uptäckt at gröna färgen’ få
väl uti den Schlefifka prafern fom chryfoprafern, egenteligen
när-kommer af Nickel-kalk. — Prafern confunderas af de gamla med
chrytalithen, eller med fmaragd af grofvare art. Stundom får dep
ock namn af Smaragdopras. Se Hr. De Roiwé de l’Isles
Crifial-lograpbie, 2:nd ed it. T. II, f. 167, famt Dutens von
Edeljlei-nen9 f. ?6. Den af Herr Gerhard nämde Pyramidal-Prafer, fom
Ikall vara funnen uti fexfidiga pyramider cryfialliferad, kan ej
räknas til denna ftenart, fåfom allenaft ägande Skörlens hårdhet, och
fåledes hörande til det Aägtet. En art Prafer, ifrån Eibenftock i
Sach-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
