- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 2 /
356

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fom funnit at, då et finflammadt qvartspulver bra’nnes i eld, och
fedan får ligga någon tid i vatten, formår ändteligen en
concen-trerad vitriol fyra at därpå utöfva någon verkan, då hon. uti
glas-retort däröfver abfiraheras j ty^>m qvartspulvret, efter /lutad
di-flillatjon, rentvättas uti vatten, och detta vatten til en del evapor
reras, famt lemnas fedan at flå uti et kalt rum, några veckor,
affat t er det verkeliga alun-cryflaller, tillika med et annat bladigt falt.
Utaf den qvarts, fom förut ej brännes och intet heller får ligga
under vatten, erhållas inga alun-cryflaller, utan endafl det bladiga
faltet. — Vattnet, fom flår pågutit öfver qvartspulvret, uti et varmt
rum, får til flut en elak, ftinkande lukt, och fjelfva pulvret, eller
qvartsmjölet, blir gan/ka fammanhängande och fegt. Defle rön
kunna vidare läfas uti Kongl. Danfke Fidenfkabers Seljkabs
Skriften, 1781, f. 2**, famt uti Crells Cbemifcbe Annalen, 1787,
91de fly eket, f. 2*2 o. f.

Til utvärtes anfeende linnes qvartfen af många förändringar,
fom härröra af mer och mindre renhet, eller af främmande
inblandningar. Ibland de renare, ofärgade, kunna följande ibland
bergsmän antagne ikiljaktiga namn märkas, fåfom:

Fet Qvarts kallas den, fom har en glänfande yta, lika fom
med olja öfverflruken. Är gemenligen half- eller helklar, hvilken
fe-nare i Ungern får namn af Glas, och af några mineraloger kallas
Cryftallften. Sådan finnes vid Wäft-Indilka guldgrufvorne, fom är
helt genom/kinlig. Stundom är qvartfen mjölkhvit, flundom klar,
med mjölkhvita opaka ådror, då den af några blifver kallad
Gem-ma Divi Jacobi, eller Qvartfum Jacobinum, och användes til
hvarjehanda flipade arbeten. Oen feta qvartfen räknas ock af eh
ibland de mäft förädlande arter vid malmer.

__ * l

Torr qvarts får den heta, fom vifar en matt yta och är
oge-nomfkinlig, mycket fprucken och grufar fig lätt. Med denna kommer

Grynig Qvarts närmaft öfverens. Den är lika fom
famman-fatt af korn, och fönderfaller äfven til grof fand vid
fönderflag-ningen.

Sandgrytig Qvarts är fammanfatt af ganlka fin, helt hvit
qvarts- eller kifeliänd, nog lös, få at den ger fvagt eld emot ftål,

och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:35:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rsberglex/2/0360.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free