- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 2 /
362

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Smältare veta emedlertid at betjena fig däraf, dels fom et
for/laggande, och dels fom et til hettans förökande tjenligit
medel til exempel vid kopparfmältningj och llålfmeden känner defs
egen (kap uti fiålhärden, famt huru genom qvartfandens glasartade
natur denne metall kan bevaras ifrån afbränning, eller hettans
omfe-del bara åtkomft. Se Koftbuk och RåftåL

Vidare härom kunna jämnföras orden Glas yLiquor ,

Fluffb, Smaltz, Z offer a y Cryflall, Bergcryftall, Adla ftenaty -

Jleny Kifel, Bränftäl och Förädling.

Mera om qvartsarter och deras fyftematilka indelning, fe
Cron-stedts Mineralogis, §. fo o. f., och Wall. Sy fl. Min. Tom. 1. fid.

211 och följ. famt, om defs förhållande i eld, Potts ,

i:fta Delen, f. io och 46, 2:dra Delen f. 30, och defs Tabeller om
jord- och ftenblandningars förhållande i fmälthetta. Härmed kan
jämnföras d’Arcets Memoire fur 1’aäion d’un feu egal violent,

Mem. f. 13 - 19, hvareft qvartfens oförändrade beftånd uti
flräo-gafte eld. vidare befiyrkes, famt at den qvartsarten, fom uti
Sach-fen Ikall nyttjas uti compofition til äkta porcellaine, och i
Frankriket fått orätt namn af Spat b Fufiäfven vifat et lika
förhållande uti eld.

Flere märkvärdige omfiändigheter i detta ämne fes uti
Ger-hards Ftrfucb einer Gefcbicbte des Mineralreicbs, 2 Del, fid.
106 - 156, famt, om förföken uti fmälthetta, f. 10.

Det är väl fåledes oftridiet, i anledning af hvad redan är
an-fördt, at en ren qvarts med alt ikäl bör räknas ibland de raäft
eld-härdige ftenarter, men likväl hafva fådane funnits, i fynnerhet
half-klara, mjölkfärgade, fom äro mindre biflåndige uti fmälthetta, och
tyckas hafva någon hemlig inblandning af flulsfpat, eller defs fyta»
fom kan röjas genom et phosphorilkt Iken, då fmå bitar däraf
kallas på et upglödgadt järn-ftycke. •

Herr von Carosis obfervationer uti Polen, om kifelns och
qvartfens tilkomll af kalkjord och defs arter, torde lida mycken
motfägelfe, få länge det icke’ är bevift at - och Kifeljorden
äro enahanda, eller at den ena kan til den andra förvandlas.

Kifelns, eler Båfsflintans arter, fom, jemte den rena kifeljorden,

inne-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:35:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rsberglex/2/0366.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free