Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Q VI . 36?
nomgår, fkiljes ifrån det ännu inblandade qvickfilfret genom
diflil-lation, antingen uti retort, per afcenfum, eller per defcenfum. —
Jämnfor ordet Guldtilverkriing.
Den redan nämde mindre amalgamér<qvarn finnés i fynnerhet,
• med ritning, tydeligen befkrifven uti Herr BergsR. von Engeströms
Laboratorium Cbymicum, 2 Del, f. 89.
Nu mera och fedan Herr HofR. von Born genom många
för-fök utrönt, at de ädla metallerne, medelft en förbättrad
amalgamations -procefs, kunna utbringas med qvickfilfver icke allenaft
utur fådane arter, där de tydeligen för ögat vifa fig gediegne, utan
ock utur de malmer, bergarter, hyttfpeifer och råkoppar-forter,
där guld och filfver finnas omärkeligen inne/lutne, och hvilka
förut, på fmältnings-vägen, med mycken omgång och koftnad måft
tilgodogöras $ hafva åtfkillige ganfka flora qvickqvarnar för
vattu-verk blifvit inrättade, i fynnerhet uti Ungern och Böhmen, hvilka
til/kyndat bergverken därflädes ganfka mycken vinning och
befpa-ring, både uti tid och åtgång af kol, m. m.
Huru deffe qvickqvarnar biifvit bygde, med alt tilbehör af
flampverk, Anmälnings -qvarnar och calcinerugnar, äfvenfom hela
anqvicknings-proceflen, kan ganfka noga och utförligen inhämtas af
Herr von Bokns år 1786 af trycket utgifne afhandling: fiber das
Anqvicjten der gold- und filberbaltigen , &c.
Qvickqvarnarne blefvo uti Ungern förft inrättade med flarka
något conifke kopparkettlar, fom uti botten äro i rundel
neddju-pade, och malningen fker med därefter lämpade rörafe af träd
(fä-flade på fpindlar, eller järnftänger, uti öfra ändan förfedde med
trällor, fom, medelfl tandade träflänger, genom hvefven på flocken
af et vattuhjul föras fram och til baka), lamt med tilflagit vatten,
hvilket, genom eldning under kettlarne, hålles fländigt varmt
öf-ver det med qvickfilfver inlagde, finmalde och calcinerade
malmmjölet, til defs, efter 10 eller iy timmars fammanrifning, intet
guld eller filfver, efter prof, mera finnes uti det inlagde mjölet.
Vid den förfia flora anläggningen, fom gjordes vid Glashutte
uti neder-Ungern, drifves denne qvick*machin för 40 fådane
kett-lar, fom hvardera innehålla 2 centner malmmjöl, eller flig, med
Z z 3 tilräc-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
