- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 2 /
375

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Denna märkvärdiga egenikapen, at qvickfilfret uti flrängafie
köld kan förvandlas til en faft metall, har Herr Prof. Pallas förft
rönt år 1760, uti St. Petersburg, då kölden var mycket flark och än
vidare föröktes på det fättet, at Thermometern nedfattes uti fnö,
hvarpå Ilogs rökande faltpetterfyra. Under det fnön häraf
började fmälta, föll qvickfilfret apfenligen och fedan än mera, då
Thermometern flyttades flera gångor uti ny fnö, med famma fyra
beguten, ända til defs det Helnaae, hvarvid glaskulan ändteligen
brafl fonder.

Af Herr Profeffor Laxman hafva fedan förfök härmed blifvit
gjorde, och befunnits at fådant qvickfilfver, fom varit köpt ifrån
apotheket, har af naturlig köld uti Siberien flelnat, då det, efter
Delisles fcala, fallit til 210 grader minfi, eller något däröfver,,
uti hvilket falla tilfiånd det hållit fig några dagar och, efter Herr
Banners rön, en gång hela 2 månader.

Sålunda llelnadt, har det liknat et bladigt eller fjälligt
amal-game, hvilket kunnat hamras nälian fom bly, utan någon klang,
och utan at mera förfök kunnat göras på defs vidare feghet, än
at den uti det lina glasröset fielnade qvickfilfver-tråden varit
böjelig.

Då förföket afHr. LaxMAN blifvit anftäldt med et annat
qvickfilfver, fom han fullkomligen renat, har det ingen gång kunnat
bringas at Helna, utan Händigt hållit fig flytande, ehuru kölden
sått til 2?4 grader efter Delisles fcala. Starkare naturlig köld
har ej infallit. Se Crells Cbemifcbe , 178?, ?:te flycket,
f. 244.

Ändteligen är uti London 1784 utkommen: Blagdens Hiftory
of tbe Congelation of Quickfilver, fom utförligt upräknar alla
därmed gjorde förfök, få väl Uti naturlig fom artificiel köld. Här
åberopas i fynnerhet Hutchins rön, at Helnandet Iker vid 59
grader på Fahrenheits Thermometer, och då af andra härtil
ot-fättes 200 til 2?0 grader, förklaras detta anfenliga fallande endaft
fom en verkan af mercurii Harka krympning, eller
fammandrag-ning, under frysnings-momentet. Se Crells Cbemifcbe Annalen,
1785,9:de Hycket, f. 269.

Ej

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:35:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rsberglex/2/0379.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free