- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 2 /
382

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

~årligen; men nu mera erhållas inemot 16000 céntrier årligen,
hvar-’utaf högft 2000, centner hitintils blifvit använde, iÖfterrikifka
fta-terne, til amalgamation, til inländlka cinnober-fabriquer och annat
bruk, och det öfriga förföljes på utrikes orter, hvaribland Spanien
nu tager 10000 centner årligen. — Uti Pfalz och Zweybriicken,
Tammanräknade, tilverkas nu för tiden nära 800 centner årligen.
Se Herr Öfver-BergsRådet Ferbérs Naebricbt von
der gold- and filberbaltigen Erzey &c. 1787, f* 83 och 143.

Huru mycket årligen vid Almada, uti Spanien, och vid de
"Wäft-Indilke famt mindre betydande Europeiike
qvickfilfver-gruf-vor årligen tilverkas, har ej med vifshet kunnat inhämtas.

Til affändning lägges qvickfilfret uti påfar af fårlkinn, fom
fedan inpackas uti fmä runda faftager. Uti hvar påfe är
gemen-ligen 150 /kålpund.

Qvickfilfvermalm är antingen qvickfilfver mineraliferadt
med fvafvel, då det gemenligen vifar fig med högröd färg, under
namn af naturlig Cinnober, eller Bergcimoberj eller ock finnes det
omärkeligen inblandadt uti merendes fvarta, griy eller lef~

verbruna fienhärdade leror och S, hvaruti det ofta är
med någon bergfettma, förenadt, eller ock uti Mergelartery med
järn-øchra och flere arter af järnleror.

Ibland de fiörfta grufvor för fådan malm kan väl räknas
qvick-filfver-bergverket uti Kärnthen, eller Mittel Crain, vid fladen Idria
Och vid floden af famma namn. Malmen brytes här uti en
gan-Ika mägtig gång, beflående af fvart lerlkiffer, fom utgör
underbädd-ningen af et däröfver liggande högt kalkberg.

Denne ikifler kan här räknas för den rätta gångarten, och
innehåller fom mäft qvickfilfver, då den går ifrån grå til mera fvart
Färg. Medförer flundom få mycken bergfettma, at den brinner uti
eld med flamma, näflan fom flenkoi. Blifver ock då mer mörk
Och lättbruten, lamt får namn af Mildzeug. De rikafle malmer
brytas däruti, dels Neftervis, fom flora körtlar, dels ock intagande
flundom hela gångens mägtighet. De äro i allmänhet täta och
mergelartade, med mycket fvafvel och mineraliferadt qvickfilfver.

När

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:35:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rsberglex/2/0386.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free