- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 2 /
425

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Utom fvafvel, arfenik och antimoniali/ka delar, fom envift
hänga vid metallerne och böra utdrifvas, gagnar äfven roftningen
at förtaga den råhet, fom åtföljer ftenarterne och bidrager til
metallernes förilaggning: det må vara flufsfpats-fyra, phosphorilk,
falt-fyra, eller annan obekant ftenfyra, fom gör denna ikadeliga
verkan.

Vidare om roftning, och huru därmed tilgår, fes under
metallernes namn och de articlar, fom handla om deras tilverkningar,
famt under orden Kallroftning, Vand Järnmalms
Roftning-, Calcinera och Calcinerugn.

Inrättningar och roflningsfätt äro fåledes åtlkillige, fåfom:
l:o På öpen backe, och för öpen luft, utan grop och utan
murning, fom för en del järnmalmer och gallmejor brukas. 2:o
Uti fria luften, utan tak, men innom murar. 3:0 Under tak,
men utan väggar. 4:0 Innom väggar och under tak, och 7:0
Uti hvälfda ugnar. Detta fenare roflningsfättet’uti ugn, med
flamma af ved, flenkol eller torf, kommer egenteligen under nämn
af Calcinera och nyttjas vid flora fmältverkon for de malmer,
fom äro uti pulveraktig form, fåfom för hvarjehanda fliger famt
för jordaktige färgors beredande, i fynnerhet til rödfärg af
järn-haltige ochror; jämnväl vid kifelarters bränning til få kallad fritta
för glas-tilverkning, at förtaga den råhet uti fienen, fom vid
fmält-nings-hetta eljeft föror fakar en flark gäsning, hvarafmaflan
öfverfli-ger bräddarne på fmältdigelen.’

Märkvärdigt är at viffa fvafvelrika kopparmalmer, fom ej
medföra någon betydande mängd af bergart, erhålla i början af
roflningen någon tilväxt uti tyngden, flundom til 20 procent,
eller däröfv?r, fom däraf tyckes härröra, at metallilka delar uti
malmen forft calcineras, hvarigenom deras tyngd, fom bekant är,
ökas, men alt efter fom fvafvelfyran blifver utdrifven, och me»
talliike kalkerne komma til någon grad afreduäion, förfvinner
icke allenaft tilökningen ,• utan ock få mycket däröfver, fom fvarar
emot det bortgångne fvaflets tyngd. Viffa järnmalmer föröka
äfven fin tyngd til 2 a 3 procent, fom gifver tilkänna at järnet uti
dem är nära gedieget, hvaraf kommer at fådane malmer uti
för-II. Del. H h h Aa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:35:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rsberglex/2/0429.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free