Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Se Våndroflning. Härvid är i akt tagit at fjetteelds- verk uti roft-
bruket altid är mera lättfmält, famt håller fig mera flytande och
qvickt, eller, efter fmältares talefätt, gdr , hvaremot kamp»
verk altid utgör rädt verk, eller fådant Com gifver trottften, och
hvarutaf erhålles trögfmältare gods och dagg, fom g Jr kallare,
eller är mindre benägit at hålla fig qvickt i härden. Orfaken til
deffa verkflags Ikiljaktiga förhållande torde, efter all anledning,
kunna härledas ifrån löpningens olika art vid fulubruket,’ fom i
anfe-ende til .defs ftörre tjocklek ej blifver likadan altigenom. Den
rikafie Ikärften af den gulgröna malmen är tyngft, hvarföre en del.
däraf innan affielnandet, fjunker til botten j men öfverft uti
löpningen ligger den lättare Ikärften af den fattigare och kiesblandade
malmen. Denne öfre del af löpningen, fom altid är blåfig och
otät, och hvaruti tillika finnes inblandad fiagg ifrån fulubruket,
innehåller väl i den mån mera fvafvel, fom den är fattigare på
koppar, men blifver ändå förr fullbränd, förmodeligen af den or»
fak at kopparen lättare ftäpper en ömnigare mängd fvafvel,- än et
knappare förråd däraf. Detta utgör fåledes fjetteelds-verk, hvars
egen/kap at gå hetare i roftbruket bör tillkrifvas få väl en ftörre
fvafvelhalt, fom ock den fiagg, hvilken ifrån fulubruket varit
föl jäktig, och nu tjenar til flufs. Denna mening tyckes
förfaren-heten beftyrka, i det fjetteeldsverk vid roftbruket gifver mindre
koppar, men mera fiagg: Kampverk däremot gifver mera koppar
uti Ikeppundtal, hvarföre ugnen ej drager få mycket däraf vid
hvarje upfättning, och ej få många upfättningar om dygnet.
Detta verk torde laledes i fynnerhet beftå af löpningarnes underfta
del, hvareft den rikafte ikärften är famlad, fom väl innehåller
mindre fvafvel, men fordrar ändå längre omgång, eller flera
eldar, i vändroftningen, i anfeende til den ftarkare attraftion,
hvarmed en mindre mängd fvafvel af kopparen qvarhålles, på
lika fatt fom i chemien är bekant at vid tvenne ämnens åtlkiljande
det ena af dem fiäpper det andra defs trögare, ju mindre af det
fenare til fiut återftår, hvarföre äfven trottften, fom är rikafl på
koppar, och fåledes håller mindre fvafvel och järn, än Ikärften,
kan tåla at vändroftas i 17 eller 18 eldar. På lika fätt torde ock
för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
