Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nti mer än ioorde alnars långa och fmala hvalf, vid Koboltens
calcinationj fvafvelröken uti fvafvelkurar, och få vidare.
R kband kallas vid fuluugnar den gyttringl af hyttrök,
fvafvel, ugnsgallmeja, järn-partiklar och kolalka m.m., fom uti
fuluugnar fäfter (ig på väggarne och vil likafom igenbygga
ugns-pipan. Den är af olika lynne efter malmernes egenfkaper, fom
däruti blifvit upbrukade, antingen tät, tung, af fvartgrön färg
och mycket zinkhaltig (Se Gallmeja), eller ock kan den vara fvart
eller grå, järnftark, glänfande ochftrålig, fom en antimonii-malm.
Rökfång, eller Råkbvalf, kallas de öfver fmältugnar gjorde
inrättningar til hyttrökens famlande. Se -ordet
Rök-kåpa 5 eller Gnifter-kur ( MiWtel), kallas vid flamugnar och
härdar den af bleck eller tegel gjorde kåpa, fom leder rök,
flamma och gniftror til fkorften.
Rökftakar kallas vid en del kopparverk fmala träd, eller
tallkäppar, fom* vid kopparmalmens kallroftning nedfättas på
åt-(killige Hällen invid murarne och tjena at, vid deras updragande,
röna huru hettan verkar, famt at med deras borttagande gifvg
luft och drag åt roften. Se Kallroftning.
RoktOpaS {Rauchtopas, sJftertkallas en bergcryftall,
fom af naturen erhållit en mörk, fvartbrun rökfärg, men är
ändå klar och i det mäfla genom/kinlig.
De Orientalifke komma ifrån Armenien, Oft-Indien och flere
orter, famt äro af lika hårdhet, tyngd och (kapnad, fom vanliga
bergcryftaller. De Occidentalilka äro af mäll lika beikaffenhet.
Finnas på åtlkillige Hällen i Tylkland, fåfom uti Bohmen,
Voigt-larrd och Sachfenj äfven uti Schweitz. De träffas flundom få Hora,
at Jkålar och drickskäril däraf flipas.
Rökfärgen är då ej lika jämn öfveralt, utan vifar fig
Har-kaH uti viffa ådror, eller flammor. De flipas ock i Sachfen ti!
knappar uti kläder. Uti Voigtland finnas de flundom flora, och
kallas där Kalbzåbne. Til detta flägtet hörer ock de bruna berg-
cry-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
