Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mas blåsning for en ftark fmedjepuft, om den är fri ifrån
främmande inblandning. — I anfeende til Terpentins hårdnande uti ftark
eld, har Herr Profeffar Pott, och flere mineraloger, räknat
honom til lerartade ftenar; men af Herr Makgrafs ron, uti defs
Cbymifcbe Scbriften, 2 Del. fid. i - n , finnes at den intet innehåller
någon lera, utan beftår af Magnefia alba, med förenad.
Denne ftenart gifves antingen 1:0 enfärgad, fåfom ifrån Sala
filfvergrufva —• Mörkgrön,med halfgenomfkinlige fläckar och ådror.
— Gul,halfgenomlkinlig, med ljufare och mörkare moln. — ,
eller Gulbrun, med hvita kalkfläckar. — Deffe arter träffas dock
icke annorlunda än fom ftora körtlar uti kalldten. 2:o
Mångfär-gad, eller brokig, träffas i fynnerhet af åtfkillige förändringar vid
Zöblitz, nära til Marienberg uti Sachfen. Den allmännafte är
mörkgrön, med hvita, fvarta, bruna, eller ock gula fläckar. Grön
med röda fläckar, och hvit med pomeransgula fläckar, äro här
ibland de vackrafte, faft mera fällfynte arter. — Gul och röd
räknas ock för ganfka prägtig. — Grön och halfgenomlkinlig kommer
egenteligen under namn af Lapis Nepbriticus. Se detta ord.
Denne tager i fynnerhet en fkön politur.
Serpentin-brottet vid Zöblitz, är uti en blott häll, utan
jord-betäckning. Däruti ftryka gångar parallelt med ftenlagret, fom
föra asbelt och få kallad Lavetftein ( 01!aris), tillika med
den redan nämde halfklare lapis nephriticus. Svart lerartad
glimmer finnes uti deffe gångar ömnigt inftrödd, och ännu mera
Öm-nigt röda granater, i fynnerhet vid den röda Terpentins utgång i
dagen. Nära invid det berget, di Harte kaliadt, hvareft
Terpentin brytes, är en ftel klippa, fom beftår af en Tvart och hård
Terpentin, hvaruti äfven vifa fig många inväxta klara granater. Se
Perbeks Miner al-Gefcbicbte verfcb. Land., f. 176, Tamt Schulz.es
^r 1771 om detta brott utgifne be/krifning.
Uti Italien förefalla åtfkillige arter af Terpentin, fom där
-ro kallas och brytas i fynnerhet uti Tofcana, i viffa lager,
fåfom: — En Tvart med hvita fläckar, ifrån Cecina nella
Marem-ma Volterana. Brytes uti flötfer. — Hvit, Tvart, röd eller grön,
med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>