Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid deffa flenarter bör anmärkas, at åtikillige fått namn af
ferpentin, endaft för deras uti ormilingrige figurer tecknade färgor.
Således kalias, jil exempel, en art porphyr, eller porphyrites,
Ser– pentino verde antico, ehuru den förpemligad beftår af grön
fältfpat, med’ hvita kalkränder, utan inblandning af fpeckflen. Se
Ckonstedts Mineralogie §. 266.
Sickertråg, Se Sickra.
Sickra (Sicbern) kalias vid proberkamrar at uti et beqvämt
därtil inrättadt fickertråg, med til/lagit vatten och genom en art
valkning för hand, afikilja bergarten ifrån en fint pulveriferad malm,
eller det lättare ifrån det tyngre. Sickertraget härtil gores
gemen-ligen af något lätt och flätt trädflag, eller af koppar, ungefär 3
qvarter långt, i form af en liten något fpetfig ränna, fom uti ena
fmaJa ändan är aldeles öpen, men uti den bredare ändan tilfiuten
med en liten flam, eller gafvel. Sedan malmen häruti är efter en
vifs vigt inlagd, och med tilräckeligit vatten väl indränkt, at inga
fina malmgnidror flyta ofvanpå, ftötes med handlogen emot flam«
men, få at det tyngda gifver fig ditåt, då med förfigtiga
fqvaip-ningar det lättare kommer i rörelfe och kan fmåningom, under
vattens påflåtffide flere gångor, aflköijas genom den Öpna ändan
på tråget. — Detta fordrar dock öfvadt handlag, fom fvårare kan
belkrifvas än läras af öfning. Sickring tjcnar få väl at förföka
bergblandade malmers halt uti rent gods, fom ock at probera
fliger, om de hålla något gedieget guld, eller filfver, hvilket då bör
blifva öfrigt uti fickertråget} äfven at underföka, om after efter
flora vaikverket ännu innehåller något gods.
Sidbleck ära darka järnbleck, hvarmed bokkidorne äro
beklädde, at förfvara fidbrädeme ifrån alt för dark nötning af
malm-fienarne, under bokningen, hvilka bleck fäflas med järnkrammel,
fom få namn af Sidbakar.
Sidbråder (Pocb/a/cben) kallas de brädväggar, fom utgöra
långfidorne uti en bokkida. Se Bokverk.
Dddd 3 Sid-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
