Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lika varit mycket gyldilk. Ofta äro andre malmer filfverhaltigey
och i fynnerhet blyglanfer. Uti Sala grufva hafva i forntideif
gran-gniftrige blyglanfer brutits uti Juthylls fältorten, fom ‘hållit ifrån
Ii ända til 240 lod på centnern. Groftärnig blyglans har
ftun-dom gifvit 2? til 36 lod m. m., fom af de prof, hvilka blifvit
gjorde på malmer ifrån denne grufva, uti Bromellfka famlingen,
intagas kan. Blyglanfer vid Schemniz, gifvas, fom innehålla ifrån
’2 til 300 lod filfver på centnern. Se Ferbers Abbandl. uber die
Geb. und Bergw. in Ungarn f. 22. — Kopparmalmer äro därnäft
ej fällan få filfverhaltige, i fynnerhet vid Ty/ka och Ungerika
bergverken, at filfrets aflkiljande ifrån kopparen genom den
be-fvänige fegrings-proceflen lönar väl mödan — Både fvafvel och
ar-fenik-kiefer hyfa denne metallen, faft e> til någon betydande mängd.
Mera ömnigt plägat den vifa (ig uti kobolt och. nickelmalmer, ehuru
deras utbrackte metaller ej kunna förlikas. Vismuten tåles åfven
fom följellagare, och filfverhaltig magnefia finnes uti Siberien —
Silfverhaltige och zinkiike blenden äro ej fällfynte, i fynnerhet vid
utländlke bergverken. Blende med gedieget filfver är ock träffadt
uti Sala grufva. — Vid guldmalmer och gyldilke arter är filfret
mäft allmänt; åtminftone med guldet til någon liten del foljaktigt.
Mera fallfynt är det intimt förenadt med järn i defs-täta malmer;
men förefaller ofta uti järnochror, gilbe, bräune och åtfkiilige
gu-rer- Då fådane arter äro filfverhaltige, få de namn af
Sufver-tnulrn► Om färgen (lötec på gult och. grönt tillika få de namn af
GånfekStig erz.. Se detta ord. Gul filfvermulm får heta
Silber-gilbe•, den rödbruna Blättererz, och den bruna Silberbraune, eller
SilberjcbwarzCy då fät gen kommer närmare til fvart. Se
Glaserz-fcbwårze famt Vogees Praf/ifcbes Mineralfyficmy f. 79, och
Can-crini Mineralogie f. 19?. Silfret har ock af naturen funnits
förenadt med qvickfilfver til et amalgame, hvarpå exempel anföres
und^i ordet Silfver.. — Där tennmalmer enfamt *brytas, är
filf-vermalm fällan eller aldrig fynbar; men där andre och i
fynnerhet kopparmalmer tillika infalla, kan det ock vifa fig, fom finnes
af Herr Ferbers belkrifning om Zinnwald och Marienbergilke
gruf-vorne, där zinngraupen äfven varit med glaserzfchvärze angeflo—
gen. Se Ferbers Min. Qefcb. vetjcb. Land. f. 173. ’• Vidi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
