Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fcbvpeifig), hvaraf kommer at den af von Linn! och flere fått namn
af Ferrum Sidereum. Malmen haller 60 til 70 procent järn af
kallbrackt art, drages intet af magneten, gifver något
rödlätt.pulver och räknas fåledes ibland de grå blodftensmalmer.
Af famma egenfkap och utfeende är äfven den rika
järnmalmen ifrån Ifola d’Elba vid Corfica, fom faller dels uti
polyedri-Ike korn, dels uti tuppkamlike cryflaller, dels ock bladig och
cel-lularifk med blänkande yta, anlupen med fköna blå, gröna och
violetta färgor.
Sjölera kallas en art grå lera, fom finnes uti fjöar. Se Lera.
Den äger merendels den egenlkapen at gifva gult och uti väta
beftändigt tegel, likafom den gula Holländ/ka klinkerten.
Sjömalm är egenteligen en fammangyttrad järnochra, eller
Tophus Martis,af ätfkillig utvärtes ikapnad. Finnes til flor
myckenhet, i fynnerhet på fjöbottnar, uti Småland och Kronobergs Län,
och brukas fom järnmalm vid åtlkillige masugnar, til
tackjärns-blås-ning. Til utvärtes anfeende förekommer den där i orten under
åt/killige namn, fåfom:
Skraggemaltnkallas den, fom fås uti flora, pipiga och
flagglika rufor.
Purlemalm fås uti fmå runda bållar, fom nötter och bönor.
Är af famma art, fom den Tylka
Krut- och Hagelmalmliknar gröfre och finare hagel, eller Ikrot.
Penningmalm, fom liknar runda penningar, eller räfkakor.
Denne malm uptages utur fjöbotten med tjenlige järnrakor,
uti flora fåll, hvilket Jker hälft om vintern på ifen, eller på
tim-merflotar om fommaren. Til färgen är den på ytan roftig, röd,
eller brun, uti brottet lefverbrun, eller fvart; drages ej rå af
magneten, men flarkt efter upglödgning, då han blir mera mörkbrun,
eller’fvart. Förlorar därvid omkring 28 procent uti tyngden,
hvilken förluft beftår uti et grumligt vatten, fom uti diftillation
er-hålles, jemte någon flickande lukt af jordfettma, tillika med et
inblandadt flyktigt däruti upiöft alkali, hvaraf någon del äfven
funnits uti recipienten fublimeradt. Se Järnets Htftoria f. 282.
II. Del. Lill Rå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
