Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skafjårn kallas et bredt järn med långt trädlkaft, fom
bru-kas vid koppargarning at känna om kopparen fmält i härden, at
afftöta nafen omkring formmynningen o. f. v. Se Gärning och
Hytteredfkap. ,
Skaft kallas ati Jemtland en ifrån et fjellberg otlkjutande
lägre och långfluttande fjellrygg. /
Skafteller hammar/kaft {Helm) för en ftångjärns-hammare,
är en feg björkflock af y alnars längd och 8.a 9 tum i diameter,
på hvilkens ena ända hammaren fitter fäftad och på den andra
hylften. Se Hammar flällning.
Skal kallas uti Jemtland, och uti Wäfterbottens fjellbygd,
djupa, breda och långa öpningar emellan näflan lodrätta och ganlka
höga bergväggar. Sådan är den få kallade Lunddörren, på gränfen
emellan Jemtland och Härjedalarne; beftående af en i Nordväft
och Sudoft ftrykande gata, 2 mil lång och omkring ifoo alnar
bred, innom väggar af 2 til 300 famnars högd, fom äro merendels
lodrätte och gå näflan uti rät linea ända fram; men där någr^ fmå
krökningar vifa fig, fvarar altid däruti den ena väggen emot den
andra; få at Ikalet ändå behåller (in fulla bredd. Detta Jkal
framkommer emot Storfjön, uti Härjedalen, och emot famma fjö vifa fig
ännu tvenne fådane fjellväggar, af hvilka det ena, Storåjkalet
kal-ladt, ftryker parallelt och til lika bredd med den forenämde
Lunddörren. Alla deffe /kal löpa äfven parallelt med berglkifringen, och
tyckas vara ofanteligen flora bergsrefvor, tilkomne af en mägtig
förflöring. Se Kongl. Vet. *Acad. Handl. 1784 f. 100.
Uti Wäfterbottens Lappmark (kall ännu i mannaminne händt
at et högt berg, utan bekant orfak, nedfunkit midtpå til många
alnars bredd och lemnåt å ömfe fidor ganlka höga lodrätta väggar,
fom äfven formerat et dylikt Ikal.
Ibland deffe (kal kan äfven räknas den märkvärdiga
Skördals-porten, hvareft den bekanta ftenen i grönan dal finnes, beftående
af en vågig tälgftensblandad hälleart. Se Kongl. Vet. Acad. Handl.
1763 f. 27).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
