- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 2 /
652

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

den ofofrade malmen Scleider%, då han å’r a! den be/kaflfenhet at
kanna fkiljas på Ikedbänken, til ikilnad ifrån Fafk, fom går til
bokverket.

Skedvatten (Scheidwaffer) Aqua Fortis. Under detta
allmänna namn förftås det famma fom Saltpett erfyra, hvars
egen/kaper, och tilredning under det ordet anföres. Vid flora fabriquer,
til /kedvattens bränning, brakas cylindrar af tackjärn, liknande
fmå bränvins-pannor j men det öfra locket, eller bröflet, bör då
hälft vara af en eldfaft lera, ganlka hårdt bränd, af famma art fom
de Waldeburgi/ke krukorne, med en upfiående kant, eller hals,
hvartil kan lämpas en diftiller-hatt, eller alembique, af glas, fom
med fin fnabel och anftofs leder den upftigande fpänfliga ocn
frätande Ikedvattens-ångan uti en mycket flor och rymlig kola, eller
recipient af glas. Stundom är ock alembiquen förfedd med tvenne
utlopp, eller fnablar.

Uti Holland nyttjas fådane tackjärns difliller-krukor, med
alembique af ftenbränd lera. Satfen härtil beflår af 40 /kålpund
falt-petter emot yo /kålpund torkad järn-vitriol, fom utan föregången
calcination biandas med faltpettret. * m

At förföka /kedvattnets flyrka och godhet, nyttjas en dylik
liten glaskula, med defs upfiående fmala rör, fom brukas til
Salt-vigt, eller bränvins-profvare, och är graderad efter defs fjunkning
uti olika tunga vät/kor, alt ifrån vatten til den tyngfta vitrioioljan.
Det /kedvatten, hvaruti glaskulan, med defs inlagde blyhagel,
fjun-ker minft, räknas för fiarkaft. Härmed kan dock icke rönas, huru
Ten denne fyra är ifrån vitriol- och faltfyra, hälft den förra ahid
gifver den ftörfta tyngden. Bäft är at förföka ftyrkan af flera
forter /kedvatten med en vifs mängd filfvers uplösning. Det fom
löfer det mäfla filfret, kan räknas för ftarkaft, och det för renaft,
fom lemnar den minfta fällning af hvit filfverkalk. Det bör dock
anmärkas, at den ftarkafte rökande faltpetterfyran, fom diftilleras
utur faltpettret med tilfats af vitriololja, fvårligen löfer filfret förr
an den med vatten blifver något utblandad.

Det fättet at erhålla et ilarkt /kedvatten, medelft faltpetter-

fyrans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:35:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rsberglex/2/0658.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free