Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller fletsmalmer, med flera, hvilkas befkrifniog igenfås ander
orden: Alunjkiffer, Takfkiffer, Kalkften, Kopparmalm, Jdrnlera,
S andfl en, Flåtfer, m. fl.
Skifferarternes tilkomd kan väl förnemligaft räknas ifrån
for-m/uiigar, noasiemningar och af flam, fom uti en eller flere
of-vergångne vattufloder fatt figfutivifla hvarf, eller lager, och
hvar-utaf lemnkigar öfver hela veriden finnas $ men häruti malle likväl ,
i anfeende til tiden då de blifvit danade, Ikilnad göras emellan
den fkiffer, fom kommer graniten närmad i ålder, och utgör hela
berg, och de fenare tilfälligtvis genom flamning tilkomne arter,
hvarom här nedanföre vidare nämnes.
Egenteligen förftås med ordet Skiffer den, fom leder fin
här-komfl af en med tiden llenhärdad lera, fåfom Takfkiffer och
Alunjkiffer, m. fl., eller ock af en mergelartad mylla, hvilken
fkifferart då uti luften förvittrar til en god åker-jord.
Skifferlera är väl rätteligen räknad til Lera och under det
namnet uptagen, fåfom icke annat än en merendels moblandad
lera uti /kifrig form j men
Lerfkiffer ( Tbonfcbiefer) däremot betyder den mera
denhär-dade lera, fom ofta är med mycket fkimmer och tilfällig qvarts
intimt inblandad, famt har allenaft et lerartadt anfeende, fom gör
at den får namn af Lerfkiffer, ehuru den icke har lerans
egenfka-per at upblötas af vatten, utan utgör ofta hela bérg famt är uti
närmade flägtfkap med Gneis, men kan därifrån /kiljas uti
följande egenfkaper, fåfom: 1:0 at uti lerfkiffern är leran rådande och
qvartsblandningen ofyntig, undantagande at qvartfen dundom vifar
fig fom en tilfällig bergart uti fmå drimor och ådror, hvarjemte
äfven fkimmem kan yppa fig. Uti gneifen kunna befiåndsdelarne
med blotta ögonen tydligt i akttagas, men uti lerfkiffern vifar fig
hela maflan lerartad, och tillika 2:o, fammanfättningen däruti
mera bladig, hvarigenom lerfkiffern är lättare at klyfvas efter
fkif-ringen, än gneifen. 3:0 Uti brottet är den intet kornig fom gneis,
utan faller flät, längs efter fkifringen, men på tväran, eller på
bord, grof, hvafs och dräfj dock föga hård emot flål. Den är
ock mera lättfmält än gneis, och går för dark bläfler til en fvart
fkum-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
