Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kokfkyffel är en flark och tjock fpade af järn med järnfkaft,
hvarmed färlkjärnet arbetas til kokning uti härden, efter Hutad
räck-ning. Brukas på få flällen.
Skyg-gmalm, Minera oblique refplendenst kallas vid Sala i
fynnerhet en art blyglans, fom uti viffa vändningar emot dagen
reflefterar ljusfirålarne och vifar fig glänfande, men uti en annan
vändning helt mörk.
Sådane (kyggande (lenarter gifvas ock af åtlkiilige andre dag,
fåfom fvarta Jarnbindor, där hornblende ingår, fom oftaft vifar
fam ma egen/kap.
Skyllerböflbr vid Knip- och Spikhamrar äro tvenne
järn-ftycken med fmå urgröpningar, infänkte uti (kyllrorne,
hvarerael-lan hylflen har fm vändning. Se Skyl/ror.
SkyHrOr (Skelde) äro vid kniphamrar tvenne flarka fyrkantiga
träklabbar, fom faftkilas uti hammarflällningen, emellan hvilka
Ikyll-ror hammarhylften har fitt fäfte och fin rörelfe, uti de inhuggne
fkyllerböffor. Genom deffe (kyllrors flyttning kan kniphammaren
riktas efter behag. Se Knipbammareftållning.
- Skyllror kallas äfven vid trådragerier tvenne flarka lifter på
trådbänken, hvaremellan Trådtången på defs Sabl har fitt
fram-och återlopp.
Skåfvel, Se Skofvel.
Skår kallas uti Jemtland en fmal däld, fom tager fin början
ifrån något fjell, och hvaruti någon liten bäck gemenligen rinner.
Et fådant (kår kallas af andra Grubba, då den är få belägen, at
vattnet om fommaren uttorkar. Se Kongl. Vet. Acad. Handl.
1771, f- 4-
Skårpften, Se Skorpften.
Skåftnine kallas, til exempel, vid en flångjärnshammare, den
Rrrr 2 delen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
