Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
murning med eldfaft flen, fåfom vidmasugnar (Se St dliften y Talg*
fien oob Pipften); dels ock därigenom at Ikärande arter författas
med mera trögfmälte.
Vid bly- och kopparmalmers fmältning afböjes denne
olägenhet på lika fättj men i fynnerhet därigenom at fmälthärdarne
in-Jlås med redningsflybbe af god lera och kolftybbej hvaremot
me-tallilke Ilägger äro benägne at reduceras och fåmedelft förlora
något af fm /kärande egenlkap. De fäkrafte hjelpemedel, i fådant
affeende, ärq äfven tilfatfer och blandningar af flera arter, fom
verka enåot hvarannan uti fmältningen, och hvarom bäfta
uplys-ning vinnes genom kun/kap om hvar och en malms och bergarts
egenlkaper. Om de biftåndigafte arter emot flräng fmälthetta, fes
under ordet Eldbdrdningar.
SkårbcT^) Råsberg, kallas de högder, eller förftörda berg,
fombefiå af idel hopramlade Hora flenärj hvarunder likväl faft
häll ftundom kan finnas,
Skårfvel, eller ikärflar, (Scberbel, Scbirbely
Prolierfcbir-lel) kallas de fmå runda käril, fom brukas uti proberkamrar
och göras af en mycket eldfaft lerblandning, på det fättet at de
/lås uti tjenlige mått af me/fing, fom Skarfvelfoder kallas, hvilka
befiå af en flark ring, fom får namn af Nunna, och en däruti
pallande ftamp, fom formerar kärlets cavitet och blifvit kallad
Munk* Skarflar brukas gemenligen af tvenne /lag, nemligen
fmär-re Fårflqggnings • och lförre Roftfkdrflar. Be/krifvas uti de fläfte
proberbocker och förnemligaft uti Crameks Metallurgie, l:fta
delen. Til goda Ikärflar, fom /kola nyttjas til mycket
firängfmäl-te och i fynnerhet järnftarka malmers for/laggning, fordras den
mäft eldfafte, eller fvårfmälte lera, fom uti flere timmar kan
emot-fiå blyglafets /kärande och löfande egen/kap, färdeles om arfenik
måfie tilfättas.
Strängafie prof på eldfaft lera /ker fåledes med blyglas. Den
/kärfvel, eller digel, fom uti en flräng hetta längft kan hålla bly—
glafet uti fmältning, utan at blifva däraf tärd, eller genombårrad,
må
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
