Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2:nd eåit. T. II, f. 3^4. Denne kan räknas ibland de mail
fäll-fynta /körlarter. — Blå Skårl-Cryftallér, dels fexfidige, dels-
po-lyedrilke med glänfande yta, hafva förefallit vid Salka uti Ungern,
hvilka icke heller innehållit något annat metallilkt än järn. Se
Hr. von Borns bref til Hr. Ferber f. 58- Dylike Ikörl-cryftaller,
af himmelsblå färg, har Herr Stutz funnit, ej långt ifrån Wien,
uti Mejfaur ftgnbrottet, fittande dtfls uti granit, dels ock uti grynig
qvarts med hvit Ikimrner, eller få kalladt kattfilfver. Sköna
cry-ftaller af blå Ikörl, til en tums längd, hafva ock erhållits uti
Krems-berget i Mähren. Se Hr. Stutz Miner al-Gefcbicbte von
Oefter-reicb, f. 4?. — Hvit cryftallinilk fkörl träffas uti kalklien, vid
Wäflra Silfberget och flereftädes. Se Cronstedts Mineralogie §.
72. — Ifrån Frankrike och landikapet Bretagne upvifas en art
Ikörl-cryftaller uti fyrfidige prismer, fom där Made kallas, merendels
opaka och til färgen gulaktige. Vid af brytningen finnas de vara
fammanfatte af fyra trianglar, eller genomdkurne med et kors,
liknande X. Stundom träffas ock midtuti en fyrkantig prismati/k
kärna, af fvart färg, ifrån hvilkens hörn utgå fyra fvarta radier. Defie
cryftaller ligga merendels uti lkiffer, och hafva ifrån 3 til 14
line-ers tjocklek famt 4 eller y tums längd. Brukas af några at bära
fom amuleter, Infattade och cramoiferade med ädla Uenar. Af Herr
Sage räknas de til bafalt. Se defs Elemens de Mineralogie, f. 112.
Om fkörlens förhållande uti eld och med uplösningsmedel,
famt huru defs beftåndsdelar uptäckas, fe Bergmans Opujc. €bem.
Vol. II. f. 107.
De klara, eller halfgenomlkinlige Ikörl-cryflallerne hafva
merendels den egenlkapen at genom gnidning blifva eleftri/ke.
Nå-gre vinna denna förmåga allenaft genom upvärmning uti het alka
eller kokhett vatten. Deffe få då r.amn af Turmaliner. Se
Tur-malin. Utom den här förut nämde cryftallinilka figur, hvaruti
Ikör-len ofta vifar fig, och hvilken i fynnerhet finnes noga befkrifven
af Herr De Rowé db l’Isle uti defs Criftallogrhpbie, T. II, f. 304,
379, träffas denne flenart af flera förändringar få väl i affeende
på utvärtes Ikapnad, fom olika beftåndsdelar. Härutaf kunna
märkas :
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
