Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uti famma bergart, eller uti grof rödlätt fältfpat, infalla
äfven ofta fmå fvarta prismatilka fkörl-cryftaller, hvilket vid Nya
Kopparberget och flereflädes är i akttagit. Uti grof granit
förekomma fådane cryftaller på många orter j uti hvit fkimmer och uti
kalkberg, vid Sala och flereflädes. Uti egenteligen få kalladt ’
Skårlberg, fom tyckes vara ikörlens rätta matrix, hafvä de fitt
all-männafte läge. Däremot vifa de fig fällan uti qvarts och än mera
ovanligt uti hälleflinta 5 men ibland våra fvenlka qvickflens
järnmalmer, där fkörlberg finnes, är äfven fkörlen ofta tilfiädes.
Uti vulcanifka flagger och produéfer -finnas ikörl-cryflaller til
en otrolig mängd, fåfom uti flera flag af terra’ pozzolana och
vul-canilk tuff famt äfven uti pirasfien, dels prismatilke, dels
granat-formige, glafige och ftundom halfgenomfkinlige, til färgen antingen
fvarta, gröna, eller hvita, och fiundom til et hvitt mjöl förvittrade.
Sådane förefalla vid Pozzoli, Monte Somma och Vefuvius, uti
Italien,, famt utomdefs. på flera orter. Utaf dylike Ikörlarter,
fom blifvit träffade vid åtfkillige vulcaner, merendels af fvart färg
och med olika antal af fidor, cryftalliferade uti hvarjehanda forter
af lava, upräknar Herr Faujas de Saint-Fond 33 förändringar,
hvaribland kan anfes fåfom mäfi märkvärdig en hvit prismatifk
fkörl, innefluten uti en fvart lkörl-cryftall, funnen vid flottet Roche- .
maure uti Vivarais. Se defs Mineralogie der Vulkane, f. 91.
Uti Italien finnas ock omkring Vulcanerne kalkfienar, hvaruti
fitta fkörl-cryflaller af åtfkillige färgor, fåfom: bvita, beckfuarta,
[v art gröna, fmaragdgröna, purpur- eller granat-röda, rublnröda,
klara, dunkelbruna och topasguln, hvilka ofta af okunnige tagas
för ädla fienar. Se Ferbers Briefe aus JVelfcbland f. 140, iyö,
161 och följ. .
Någre hafva anfedt fannolikt at defle Ikörlarter icke äro eldens
produft, eller tilkomne af den fmälte lavans cryflallifation, utan af
naturen formerade uti fådane ftenarter, fom, utan fmältning, blifvit
utur berget med lavan utkaflade; hälft därvid finnes obränd
kalk-ften, och cryllallerne innehålla jemte ler- och kifel- äfven
kalkjord. Se Bergmans Opujc. Cbém. Vol. III f. 190. Men ehuru
det kan vara möjeligit at en del af den cryflallinilka fkörl, fom
T111 2 finnes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
