- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 2 /
734

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

är.af famma ämne fom Brianzoner - krita (Se detta ord), eller
beflående af en något mera hårdnad lithomarga: pulveriferad
erhåller den med vatten icke något lerartadt fammanhang:
gniden tager en glänfande yta: uti ftark hetta hårdnar, få at
den gifver eld emot flål: uti porcellains-ugns hetta har intet det
minfla kunnat fmältas$ ej heller har pulvret * däraf hvarken
gyttrat tilhopa, eller blifvit förändradt.

Til denna arten hörer fåledes åt/killige eldfafle, feta och bala
talk- eller flenartade leror, fåfom Engelfk Walklera af det flaget,
fom ej gäfer med fkedvatten: Smegmites, eller den i Tyfkland
få kallade Schmerftcin, eller Meblbaz, famt Terra Cwiolia,
Galac-t ites, Lithomarga, Morocbtus, Steatites, då den är mera
flenhär-dad. Se vidare deffe namn, famt Cronstedts Mineralogie, $. 88
och Wall. Syjl. Min., T. I., f. 48, 71, 382.

Den finnes hvit, gulaktig, grå, fläckig, med röda, blå eller
grönaktiga flrimor. Uti hårdheten utgör den en mellanfort af jord
och ften. Förekommer merendels uti lager, eller gångar, vid
fandfiens- och tälgflens-brott. Finnes til myckenhet uti China;
äf-ven vid tylka bergverk och ftenbrott uti Schveitz, Schlefien och
Franken,- men fällan här i riket.

Defs beftåndsdt-Iar äro fornemligaft kifeljord 2 delar, emot en
del alunjord, eller tkifaft lera.

Den hvita är en nödig inblandning för äkta porcellain, fåfom
nära flägtinge med Kaolin. Se PorceFlairte.

Någre föra äfven rödkrita til fmeftisj men, fåfom lättfmält
och mycket järnrik, hörer den icke til denne flägten, hälft den
har en gemen lera til fitt grundämne.

Smedfårgtl kallas den rödbruna glödfpår., fom famlas vid
kopparfmide. Se Kopparfärga.

Smedkumfårga får den kopparglödfpån hetå, fom famlas

Aid kopparens aflläckning i vattenkummer. Brukas af krukmakare
iom kopparaika til grön glafur.

Smed-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:35:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rsberglex/2/0740.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free