Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fmergJande; men för at bringa ytan både på ftål och hårda
ften-arter til närmafte grad af glänfande politur, bör fmergeln genom
Hämning med vatten forteras, för at ändteligen erhålla den högfla
grad af finhet. Siamningen tilgår i korthet på det lattet, at den
rifna fmergeln upgrunrtlas med tilräckeligit, något ljumt och rent
vatten, uti et djupt glas eller glaferadt porcellains-käril. Efter en
eller en half minuts ftilleltånd, alhälles det grumliga, at efterhand
fatta lig til botten. Detta kan uti flera reprifer göras, til defs
föga mera kan upgrumlas, -då det tyngfla och gröffta,’ fom
öfver-blifver, tjenar til groffmergling. Det upgrumlade kan delas uti
två eller tre forter, efter den regel at det, fom fenafi latter fig
til botten, å’r det finalle och kan brukas näli före glans-politfen.
Om fmergeln finnes bergblandad, eller med fina
Ikimmer-par-tiklar inflrödd, bör det lättade, fom längft uppehåller fig uti
vattnet, fåfom odugeligit bortkaflas. Denne bergartens frän/kiijande
kan dock bäft låta fig göra på et valk - eller fickertråg, innan
fmergeln hunnit blifva finare än fom fmå gryn. — Huru
glanspo-lering, efter finfmergling, åfladkommes, fes under ordet Polera.
För porphyrers, agaters och flere hårda ftenars fågning och
grofflipning på järnikifva, fordras ej annat än hårfiktad fmergel,
men för poleringen malle den flammade nyttjas. Stenflipningen
går dock fortalt emot omlöpande flipflenar af hvit och något hård
fandlten. Til de vekare eller marmorarters fågning,’ är ockfå en
ren qvartsfand , eller pulveriferad fandften, tilräckeligen fkarp at
nyttjas i ftället för fmergel. Hårda järngranater, pulveriferade,
kunna ock något när göra lika verkan med fmergel vid flenfågning.
Jämnför ordet Stenflipare.
Til den hårdafte art af fmergel lärer det flenflaget kunna
räknas , fom kommer ifrån Bombay, under namn af Corundum, och
i Frankrike Diamant-fpat kallas, famt brukas af Chinefare at
därmed flipa diamanter, hvarpå vanljg fmergel intet gör någon
verkan. Genom chemilk analyfis fkall likväl Herr Afleflor Klaproth
uti denna llenart hitintils icke funnit minlta fpår af kifeljord, utan
endalt lera, eller alunjord, fom bevifar at denne Hen är af annat
amne än den här förut belkrifne fmetgeln, och at hårdheten icke
- altid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>