- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 2 /
768

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

för fl ark hetta, vinnes ej annat än et klart glas. Se Crells
Au:-vabl der neiieften Entdeckungen in der Cbemie, 3:dje band, f. 28.

Spath-gang källas efter tylka bergcompaffens indelningen
»almgång, font har defs flrykande emellan flundevne 6 och 9.
Se Gångar och Bergcompafs.

Spatig y Spat art ad, eller fpatformig, fäges om flenarter, fom
brytas uti qvadrig eller rhomboidalilk Ikifrig eller fpatig form.
Således gifves Spatig Qvarts, Spatig Lera> m. m.

Spatfand är en hvit fand, {om liknar allmän qvartsfand, men
beflår af fönderfallen glimrig kalkflen, och gäfer med /kedvatten
famt löfes däruti. Den finnes ömnigt på ön Afcenfion. En
få-dan kalkartad fand kan ock vara tilkommen af förmultnade
fnäck-fkal, men får då egenteligec namn af Sndckjand. Se Wall. Syfi.
Min. T. 1. f. 104.

Speckllen, Steatites, eller, fom den af någre kallas, Lapis
Colubrinus (Speckftein, Scbmerftein), är en tät, men vek flen,
beflående af kifeljord och magnelia alba intimt förenade: kännes
emot handen hal och fet fom tvål, famt är af famma ämne fom
fmeAis eller brianzoner-krita, men fmittar ej, eller gifver ej
något kritflrek emot kläde, men väl emot fvart järnbleck: uti
fpe-cifique tyngd är den lika med ferpentin, eller til vatten fom 2,400
til iooo: kan med knif lättelieen täljas: är biflåndig emot luft och
vatten: gäfer ej med mineralfyror, men löfes dock litet däruti,
under diflillation: uti flark glödgnings - hetta förlorar den fin färg,
blir hvit, opak och få hård, at den ger eld emot fiål, famt är
ibland de mäft eldfafle ftenar. Denne egenfkap at vara eldhärdig
äger den dock allenafl uti vanlig klenfmedseld 3 h va re mot det
blif-vit utrönt, at en grön fteatites ifrån St. Marie aux mines kunnat
lätt fmältas til en grönaktig flagg för TfchirnhauGJke bränglafet. Se
Macquers DiBionn. de Cbymie, artic. Verre Ardent, famt ordet
Eldb ordningar.

Speck-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:35:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rsberglex/2/0774.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free