Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPE
• 77?
anfes den fSt det. tälta färgande ämnet, forti gör fpeifen til en
verkelig egen raetalL Se Creixs Cbemifcbe Annalen^ 1784, 1 Band.
£ 500 och följ.
Denne koboltmetallen kan flbndom erhållas få ren, at den
intet drages af magneten; men genom et eleflriikt flag, fom där.
på göres, vinner nan året den egenfkapen, at blifva antagen af
magneten, på lika fätt fom om platina anmärkt är. Se Creels
Beytrdge zu den Cbemijcben Annalen 1786 3:dje ft. f» 108.
At koboltfpeifen icke är någon blandning af flete metaller,
eller något förändradt järn, har likväl nog tydeligen med flere rön
Uifvit bevift.
Den bor oek icke anfes annorlunda än fom en egen metall,
til defs med fäkerhet blir afgjordt at den kan med konft efterapas,
eller at vanligt järn kan blifva därtil förvandladt. Se BefgsRådet
Brandts Inträdes-Tal för Kongl. Vet. Acad., om färg-kobolter,
1760, famt Kongl. Vet. Acad. Handl, för 1780 f. 163, 286, 203.
Om denne halfmetåliens förhållande med järn, fe Järnets
Hi-ftoria, f. 22g.
Speifig malm är vid tylka bergverken det famma fom
gni-ftrande. Således kallas grangniftrig blyglans Kleinfpeijigy och den
grofgniflriga Grobfpeifig.
Speisprof, eller koboltens proberande på fpeis, eller metall, •
göres fåiedes: at kobolten förft väl roftas och befrias ifrån
arfe-nik och fvafvelfyra, blandas fedan med 2 delar fvart flufs och ett
del blyfritt glas, famt afblåfes fom järnprof uti digel. Reduktion
kan äfven fke uti en med kolftybbe inflagen- drgel, på famma fätt
fom för järnprof före/krifvesallenaft därvid tilfättes vitrum
fufi-bile. Se Järnprof. Speifen utbringas likväl mera ren, om en med
fvafvelfyra mineralifetad kobolt; helt rå, eller utan föregången ro
Ilning, förft fmältes med tilfats af glas och borar til ikärften,
hvilken fedan fullkomligen roftas och drifves, fom rédah blifvit nämdt,
med reducerande nufs til regulus. Jämnflfr Skårftensprof och
Scbmaltzprof. Om ingen regulus /kulle där af» iås, är möjeligit at
tn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
