Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hura ftenar åter kanna undergå förftöring, genom luft och
vattens åtkomft, finnes under ordet Pittring vidare utfördt.
Stenarters olika utfeende och färg kan förnemligaft härledas
ifrån järnet, fom, efter olika uplösnings - medel och flere
omftän-digheter» kan vifa fig näflan under alla möjeliga färgor. Några
enda kunna dock därutinnan liafva fitt urfprung ifrån ändra me«
tallilka inblandningar, fåfom koppar, kobolt, brunften m. m.
Bränbart ämne får därnäft anfes fom flenarnes färgnings-ämne.
Detta röjer fig ock fnaraft genom defs flygtighet uti ftark och öpen
glodgnings-hetta.
Om de mera dyrbare, eller fa. kallade äkta ftenar, fes få väl
under ordet Adla Stenar fom under deras fär/kilta namn.
Stenars förhållande uti fmälthetta, få väl enfamne, fom uti
blandning med hvarandra och med åtlkillige uplösnings-medel, uti
fmälthetta, är en ibland de nödvändiga bergsmanna kunlkaper,
och kan inhämtas af det fom vid deras farfkilte belkrifningar
famt under orden Vitrification och Skårande arter finnes anfördr,
och än mera vidfträckt af Herr Prof. Potts Litbogeognofie, förfta
och andra delen, famt af Herr d’Arcets Memo ir es fur t all ion
(Tun feu egal, violent.
Det grundeligafte fättet at känna flenarter är väl den
cherni-/ka vägen, hvarigenom deras beltåndsdelar kunna uptäckas, och
efter hvilken kunikap de fedan kunna föras under vifla flägter och
under den enkla jordart, fom antingen til mängd eller
qvalificeran-de lynne utgör deras förnemfla befiåndsdel. En fådan jordart
blif-ver då endera af de fem nu mera antagne enkla arter.- Se Jord.
Denne vägen til flenrikets kännedom hafva nyare Chemici
börjat bana 5 men lång tid lärer ännu fordras, innan en fnart
oräknelig mängd af förändringar uti proportion af beflåndsdetarne hos
livarje flenart kan uptäckas, efter den method fom Herr Prof. och
Ridd. Bergman börjat och Herr Kirwan uti defs Mineralogie, med
många tilläggningar, federmera nyttjat. Emediertid är den grund,
hvarpå Herr Cronstedt bygt ftenrikets upflällning, nemligen
fle-nars, malmers och mineraliers icke allenaft utvärtes utfeende, utan
äfven deras förhållande uti eld och uplofande medel, i anledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
