Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af den underföknings-method, fom Herr Prof. Pott redan den
tiden företagit och Herr Cronstedt fullföljt, ganlka tilräckelig för
en bergsman, fom behöfver nyttja denna kunfkap på pratfifka
vägen, och ej kan medhinna det vidlöftiga fättet at utleta
beflånds-delarne uti hvarje förekommande ämne. Ögonkänningen, eller
fle-narnes utvärtes kännemärken, tagne af ,’ tyngd
och bårdbet, har väl Herr De RoMé de l’Isle förmodat vara til-
räckelig at gifva begrepp om deras invärtes fammanfättning,
hvilket omftändeligen finnes utfordt uti defs afhandling; les
camperes exterieures des foffiles; men häröfver har Herr Karsten
utgifvit anmärkningar, fom tyckas ådagalägga at deffe trenne
kännemärken enfamt ej äro nog tilforlåtelige, för at däraf med
fä-kerhet urikilja den ena flenarten ifrån den andra, fom med ganlka
många exempel bevifes. Se härom Herr Lemfes Magazin der
Bergbaukunde, 2 Delen, f. 1 - 68.
Utvärtes kännémärken på ftenrikets alfler blifva dock högft
nödvändige för. en mineralog, och kunna leda til en tämmeligen
fäker kännedom, då en lång öfning hunnit förvärfvas. Et vant öga
i akttager de fammanfatte fmärre partiklars fkapnad, färg, utfeen-’
de i brottet, cryflallifåtions-figur, mer och mindre hårdhet vid
rif-ning emot härdadt A ål, m. m., fom ej altid för en oöfvad kan
belkrifvas. Känfeln uti mer och mindre fkarphet kommer härvid
til hjelp. Lukten är äfven et medel, fom vid rifning, ej fällan
bidrager at gifva et tilförlåteligt utflag. Någre hafva arfenikali/k
eller hv.itlöksiukt, någre en fvafvelaktig eller bitumineus, andre en
ler- eller talknrtad eller egen lukt, fåfom bdlleflinta, talg-
Jlen, viffa fåltfpats- kalk- och gipsarter m. m. Tungan och
fma-ken äro likaledes ef hjelpemedel at känna adftringerande,
minera Ib a It i ge , faltförande, Jliptifke eller metallbaltige jord- och
ften-arter. Hörfeln gifver akt på vifla flenars mer och mindre ljud
vid påflagning o. f. v. Detta ankommer tillika på den mån fom
deffe finnen äro öfvade, eller hafva finare känfla. Urlkillning
fordras likväl at ej blifva bedragen af tilfäliigheter. Lukten, til
exempel, på en violften, fom kommer af en utvärtes fäflad fin
rödlätt måffa, bör ej • anfes fom fienens egenfkap; Det medgifves
I i i i i 3 dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
