Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mättftockar, cirklar, vinkelhake, lodtrådar; klubbor,
poufTe-xade modeller, m. m. — Slipningen fker merendels méd
pimsften och en hvit fandftensart. Poleringen på vifta ftycken
göres dels med trippel och dels med tennafka; men för bufter
och (latiier nyttjas ingen polering’, utan bibehålies därpå hälft en
matt yta. Hvar konfloär har dock härvid några egna grepp fig
forbehållne.
Ibland våra.Svenlka ftenarter ä’r, utom graniten och
porphy-ren, för ftenhuggning i fynnerhet bekant den brokiga marmorn,
fom til flörfta myckenhet finnes uti marmorbrottet på Kolmården,
-uti Öftergöthland , och* är egenteligen en , hvaruti grund-
ämnet är en hvit kalkften, infprängd med gröna, bruna, föda och
ftundom violetta färgor, beftående mäft af ferpentin-arter. Sköna
colonnader uti Stockholms Slott vittna om denna marmorns
god-heti Flere förändringar däraf. träffas äfven uti de öfriga -rikets
land/kaper, fom fes under ordet Marmor. Atikillige lemningar af
marmor-pelare, med mera, efter det uti E/kilstuna förflörde
Kongl. Slottet, bevifa det man redan för mera än 200 år fedan
förftått at därtil nyttja det här vid ftaden belägne kalkberget.
At äfven den Gottländfke grå och fina fandften är både et föga
koftfamt och tillika et lättarbetadt ämne för ftenhuggning, fe
’Sandften. _
Om den grofvare ftenhuggningen af granit-arter för
hvarje-handa biftåndige byggnader, både öfver jord och under vatten, ’
för fluftar, piédeftaler, colonnader och-mångfaldiga behof, fe
Irytare, hvareft upräknas de därvid brukelige verktyg.
Vår,öm-jiiga tilgång på prägtiga arter af porphyr, i fynnerhet uti Elfdahls
focken och Dalarne, gifver ämne til en förädling, hvars upkomft
man bör hoppas af den omforg fom därvid användes af en nitifk
Styresman för vår Svenfka bergs-handtering, och hvartil
bergverks-rörelfers älfkare icke heller underlåtit at bidraga, för at befrämja
en ny och nyttig närings-gren för en betryckt allmoge..
Stenhårdningar. Under detta namn begripes i fynnerhet
de flengyttringar, lom beftå af flera fammanblandade jord - ften-
K. k k k k 3. o?h
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
