Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stockfcbeider (fe detta ord), hvilken utgores af en annan
förändring af bergart famt Ikiljer flocken ifrån allmänna hällearten,
fom här är et verkeligt gneisberg. Uti bredden är denne ovala
klumpen ungefär 112 famt uti längden 160 famnar. Den beftår,
fom nyfs blifvit nämdt, af rödlätt finkornig granit, med många
korfande rämnor genomikuren, hvaruti tennmalnren, fom äfven
härflädes är en mer och mindre rikhaltig zwitter, i fynnerhet
håller fig. De horizontele aflofsningarne kalias at arbetarne Flåtzer,
och de mera lodrätte klyfter. Nägre af defle lofsnor äro beklädde
med röd järnroft. Uti malmftocken infaller ej fällan en ren, hvit
qvarts med infprängd zwitter. Graniten är ock fiundom med
vackra zwitterränder och få kallade Stråmen, här och där, uti
åtlkillige direflioner, genomdragen, utom de Stråmen och Streben,
fom flryka igenom ftockfcheidern och under detta namn redan äro
anmärkte. Defle Stråmen kunna fiundom beflå af täta och derba
zinngraupen. Se vidare Ferbers Mineral~G efcbicbte verfcb. Lånd.,
f. 131 o. f., famt fid. 192 0. f.
Trenne tennförande ftockverk, af näflan lika beikaffenhet fom
det Geyerlka, finnas vid Schlackenwalde i Böhmen. Däribland
är det iå kallade Huberi/ka fiörft, fom ännu arbetas och beflår af
en rund granit-flock, hvars diameter i dagen är 100 och på
djupet 92 Unger/ka famnar. Således blifver denne malmflock på
djupet fmalare, liknande en upp- och nedvänd kägla.
Omgifvan-de hälleart är gneis, men ännu har ej blifvit i akttagit om den
härifrån ikiljes genom någon färikilt ftockfcheider. Graniten, fom
utgör detta ftockverk, behåller ej på alla fiällen famma lynne*
Stundom infalla ftrimor af ren qvarts, hvilka gärna åtföljas af
flora zinngraupen, blå och grön tlufsfpat, volfram, kopparkies och
blyerts.. Har och där träffas en grofbladig glimmer: en annan
gäng finnes fältfpaten, eller, i defs ftälle, en fin hvit lera, vara
det rådande ämnet. Zwittern fitter väl öfveralt uti granit-flocken
infprängd, men brytes likväl ömnigaft uti parallela flrimor och
band, fom flryka där tvärtigenom och få namn af rotbe eller gratie
Stråme, Fålle, eller Mahlzuge, emedan de komma at bokas. Se
vidare 1’ekbers Mineral- Gefcbicbte von Båbmen, f. 108 o. f.
När
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
