Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fitt flrykande emellan S. och S. W., eller, efter Tylka
bergcom-paffen, emellan (lunderne 12 och 3, famt faller på djupet emellan
80 och 90 grader, med donläge emot väfter och utgående emot
öfter. Defs utmäl gifves hälften til höger och hälften til vänfter.
Stål är en art af järn, fom merendels genom konften blifvit
på det fättet förändradt, at det, upglödgadt och haftigt afkylt uti
något kalt flytande ämne, förlorar fin fega art och erhåller få
mycken hårdhet, eller blifver få härdadt, at det federmera kan Jkära
och nöta på ohärdadt flål, eller på annat järn. Det ftålet, fom
behöfver minfta grad af hetta til fin härdning, vtd afftäckningen,
och fom därefter får den ftörfta hårdhet, utan at blifva Ikört, bör
kalfas det häfta. Utom denne egenlkapen, hvarmed ftålet fornem«
ligaft ikil jer fig ifrån järn, fom på fådant fätt blifver föga hårdare,
om det är ftålfritt, kunna äfven följande kännetecken därvid
anmärkas , fåfom:
1:0. At ftålet ohärdadt .är väl både varmt och kalt böjligt
och fmidigt,* men hårdare än järn emot hammare och fil.
Ju kallare den vätika är, hvaruti ftålet afkyles, ju hårdare
blifver det därefter. -Således om til härdningen brukas et fådant
vatten, fom Herr Walker uii Oxfort föreikrifvit, beftående af
falmiak it, faltpetter 10 och glauberfait 16 delar, tilfammans up-.
.löfte uti 32 delar vatten, hvilket vid fommarvarma kan gå til is,
Ikulle ockfå den ftörfta hårdhet på ftålet därmed kunna åftadkommas.
2:0. At det, efter renfilning och polering, är af mera hvit,
ellet; ljusgrå färg, famt kan efter härdning antaga fpegelglans.
3:0. Uti brottet vifar fig Kornigty utan tågor. Ju finare, ju
bättre.
4:0. Med påftruken fyra, eller genom betning uti fyror, får
ftålet en mårkgrä, men järnet en hvit blank färg.
y:o. Är, i fynnerhet efter härdning och polering, mindre be»
nägit at antaga roft.
6:0. Äger i allmänhet något ftörre fpecifique tyngd, färdeles
ohärdadt, och har det bäfta däruti förhållit fig til vatten fom 7>9I9^
til 1,000, eller til mjukt järn fom famma tal til 7,698*
R r r r r 2 7:0.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
