Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tyckas beftyrka, och hvilket Herr de Reaumur med flere Ikäl
velat bevifaj men fedan Herr Bergman, genom defs anftälde
under-fokning om järnets och ftålets beftåndsdelar, funnit at mjukt Jarit
innehåller det mäfta phlogifton, Stålet något mindre och Tackjårn
aldraminft, få ftadnar man uti ännu mera ovifshet om
hutvudorfa-ken. Til äfventyrs torde man få Ikylla på en ftörre mängd af
Eldsmaterien, eller på Luftfyran, fom uti förening med
phiogi-fton utgör en plumbago, hvilken uti flålet finnes til ftörre mängd
än uti järnet. Lyckeligt är at alla forter ftål kunna göras af hvad
belkaffenhet, fom hälft åftundas, faftän rätta grunden til denna
förändring af järnets natur ej blifvit fäkert bekant. At likväl
brun-fien bör anfes fom det förnemfta verkande medel vid järnets
förvandling til ftål, pä fmältnings-vägen, anföres under ordet Brunflen.
Om ftålets natur och närmafle grundämnen, fe Herr MokveauS
Afhandling uti Kongl. Vet. Acad. Handl. 1787 f* 3*
Ibland nya upnnningar, fom vifa eldsluftens verkan på
åtfkil-lige kroppars fmältning, är forfökt at om en antänd fnöfkbit
fättes på ändan af en fin flåltråd, eller urfjäder, och nedftickes uti
en flalka med eldsluft, eller dephlogitticerad luft, få upbrinner
intet allenaft fnelket med det klarade fken, utan .ftålfjädern antändes
ock tillika däraf och börjar brinna famt fmälta, med oräknelige
fina glänfande ftjernors utkallande, likafom af en fvärmare,
hvar-vid en otalig mängd fina metalikom falla til botten. Se Tafcben■
bucb fur Scbeidekmftler, 1784, f. I43> 144*
1 anfeende til orterne, hvareft ftål tilverkas , äro, utom
infaem-fke forter, följande utländlke Smalt- och Garfftäls arter i
fynner-het kände, fåfom Steyermarker, Brefcianer, Milanefer,
Scbmalkal-ier, Kärndter, Saltzburger, Tiroler,Naffaufiegifeber, Solinger,
Krainer, Lionefer oeh Dumafciner eller Turkilkt ftål.
Af Brånflål kunde Sverige fournera fnart fagt hela verlden,
men England beförjer ftörre delen och kan upvifa många
förändringar däraf. Ryfsland kan af fin tilverkning fnart upfyila egit
be-bof, och Frankrike hämtar ej ajt ifrån utländlke orter.
Stålets nytta uti allmänna iefvernet icke allenaft för alla
handt-verkerier, utan ock för bergshandteringen famt för hvar männifka, i
. fynner-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
