- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 2 /
874

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Järnets Hiftoria, $. 272. Om bränftålets kännemärken och
egen-ikaper fe Branftål.

1 anledning af gjordt förfök har befannit6 at, om luppfiål,
eller hälft garfvadt fmältftål, inlägges uti ftålugnen och brännes
tillika med branftål, efter vanligheten, har det, jemte defs
naturliga ftyrka, vunnit anfenlig tilväxt uti hårdheten, och tyckes vara
ibland det ypperfla til verktyg, fåfom til fil-mejdar, filar och
hvarjehanda inflrumenter för metall-arbetare.

Stälfat, Se Fatftål.

Stålförtenning kallas den förtenning, hvilken göres på
kopparkäril af fådant fint tenn, fom förut blifvit fammanfmält
ungefar med 6 delar branftål emot 100 delar tenn, hvarigenom den
förmån vinnes at förtenningen blifver ftark och mindre fkadelig
för hälfatv, än då tennet är blyblandadt, fom merendels varit
förut nyttjadt. Vid ftålfortenning måfte falmiak brukas, om tennet
Ikall fälla på koppar eller meffing. På gutit eller fmidt järn vil
fådan förtenning intet väl lyckas, utan måfte rent Engellkt
blocktenn därvid brukas. Se Förtenning.

Stålgrytor kallas här i riket de mycket tunna, lätta, hårda
och Iköra tackjärns-grytor, eller kokkäril, fom för detta kommit
ifrån Frankrike, eller Flandern, omkring Luttich, hvareft de til
myckenhet gjutas, uti fandformor, af kallbräckt järn, fom af
deras jordmalmer erhålles. De äro i fynnerhet för den orfaken Ikull
efterfrågade, at de icke gifva någon fvärta på den mat, fom däruti
kokas. Nu mera gjutas de här i riket både vid reverberer-,
och vid masugnar, uti fandformor, lika tunna och vackra, men
mindre Iköra.

I fynnerhet är denne tilverkning drifven til fin högd vid
’ Hällefors ftyckebruk uti Södermanland, hvarell fådane käril äfven
aduceras och Tortennas, då de äga lika ftyrka fom fmidt järn. Om
tjeniigafte järn til flålgrytor, fe Järnets Hiftoria, f. io2f.

¥

Stål-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:35:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rsberglex/2/0880.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free