- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 2 /
877

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fher, utflås det flytande ftåljärnet uti en grop och fpritas därifrån
uti tunna Ikifvor. Jemte tjenlige malmers nyttjande, bor fådant
järn äfvén vara något nödfatt, eller tagit i början af blåsningen,
innan ugnen blifvit fullmalmad. Mera härom fes •mti den tryckte
Afhandlingen om järn-och ftålförädlingen f. 300. Jämnför
orden-Stélmalm, Råflål och Brefcianer - ftål. Ståljärnför bränftål är
fådant ftångjärn, fom blifvit tilverkadt af godt och välartadt
tackjärn, tilkommit af malmer, fom äro få kallade En- eller
Sjelfgående, eller fom icke behöfva någon tilfats af flere arter.

Stålmagnet kallas en fådan magnet, fom äger alla
magnetens egenlkaper, men är med konft förfärdigad af härdadt ftål,
antingen uti en ftång, eller af flere fammanlagde Ikifvor.

Stålet kan erhålla den magnetifka kraften på åt/killige fätt,
fåfom antingen genom ftrykning på en naturlig magnetftens poler}
eller genom flere Ikifvors regelbundna gnidning på hvarandra och ’
emot en järnftång, fom upftälles lutande efter magnetnålens
incli-nations-grader. Huru detta tilgår, med alla defs omftändigheter,
kan närmare intagas af Jårnets Hiftoria f. 134 o. f.

De ftarkafte ftålmagneter göras vanligen af fex ftycken platta’,
magnetiferade och väl tätt på det fättet fammanlagde flål/kenor,
at de med ftrek utmärkte norrpoler komma at ligga tilfammans,
och jämnväl foderpolerne, famt at hvarje ända af denna
fammanlagde bunt blifver infattad, eller armerad, med mjukt järn, förfedt ’
med en klack, hvaruti magnetifka kraften concentreras. Men då
flangerne allenaft förvaräs uti en låda, bijra de ligga vexelvis med
norra och födra ändarne om hvarannan, emot deras underlag af
järn. Den fördelaktigafte ftorjek af fådane ftålftänger plägar vara,
då längden är ungefär 10 gångor ftörre än bredden, och 20
gån-gor ftörre än tjockleken. Om ftålmagneter länge Ikola behålla
deras dragande kraft, är i fynnerhet nödigt at flangerne böra vara
af et hårdt och väl fätthärdadt ftål, fom af flere forter genom
ptöfning måfte. utfökas. Mjukt järn och vekt ftål antager vä!
fna-raft, genom ftrykning, den magnetifka kraften, men förlora ockfä
den famma innom kort tid. Vid ftrykningen bör, jemte flere re-

S f f f f 3 glor,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:35:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rsberglex/2/0883.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free