Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid högugftar med förhärd bör äfven i akttagas, at mera
fattige och i bergarten fpridde kopparmalmer, fom tillika hålla
mycket litet fvafyel och i mån därefter äro mera trögfmälte, ej tåls
få dor förhärd, fom de rikare o<;h mera fvafvelhaltige’malmer,
emedan fkärden af de förra hvarkeh .ökar få fort upp, eller då
förmår at hålla fig qvick. Af denna grunyl måfie förhärden vid
Garpenbergs ugnar ej vara längre än til exempel 9 qvarter, då er*
förhärd vid Athvidaberg är iy qvarter lång.’ Til dut kunna
malmer gifvas af få fattig och trögfmält art, at inrättning med
förhärd knapt är möjelig.
Vid utländlke bergverken tilgår fulubruket, eller
ikärdens-fmäl t ningen, i allmänhet på förenämde fätt, undantagande uti viffa
omiländigheter, fom kunna vara fkiljåktige, i anledning af
mal-mernes olika egenlkaper och antagne fedvanor, fåfom vid Röräs
uti Norige , hvareft. ugnen är lika, förfedd med förhärd och
fiick-fump, i det närmade fådan fom vid Athvidaberg. Härden, fom
här Sporr kallas, utikares uti det ända til forman indötte
rednings-dybbet i lång oval och fkålig form. Hvarje fulubruk har vanligen
ej pådått mer än y dygn, eller til en utdickning, fom göres-ifråj*
förhärden uti dickfumpen, livarutur fkärden fpritas i fkifvor.
Vid Harx, och på Rammelsbergilka kiefige kopparmalmer,
förrättas fulubruket och ugnsredningen uti få kallade Krnmofeny
merendels på lika fått. Se Schluters ,f. 397.
Huru filfyerhaltige kopparmalmer fmältas på Ikärden, fe
[maltning.
Sulufmide, eller Solfmide, är väl egenteligen icke atmat ärt
vanligit tyikfmide; men har fått detta namn af den ofed, fom
fmeder på någre Hällen emot förbud tagit dg at, til någon
vinning, uti öfverjärn, under räckningen upbryta uti härden fmå
-lur, eller r$aktiga färlkor, fom upkommit af det nedfroältande
järnet, och, efter någon utfmidning, välla dem’ vid järndången,
livaraf järnet på Gne dällen blifver af ojämn art, dels dålartadt „
och dels rådt, eller illa verkadt. Se Järnets , f. 400,
Y y y y y 3 Det-
r’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
