Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
raffineras öch concentreras den vidare genom diftillation, til defs
den får fin rätta vigt at kunna förfäljas fom vitriololja. Se detta’
ord famt BEAUMés Cbymie Experimcntale T. I f. 44? och följ.,
jämnväl Fekbers Miner algefcbicbte verfcb. Länd. f. 32?.
Flyktig Svafvelfyra kallas den, fom är förenad med något
phlogifton. Såfom tillika vattenblandad förhåller den fig vid
metallernas uplösning mycket fvagare än diluerad vitriolfyra; men en
del metalliike kalker, antingen lindrigt calcinerade, eller hälft fälde
utur deras folutioner med alkali/ke falter, löfas fullkomligen däraf.
Däremot är denne fyran mycket kraftigare än vitriolfyran åt
för-ftöra vegetabililka färgor. Röda törnrofor, til exempel, blifva af
fvafvelrök ftraxt hvita, och fläckar på linne af röda fafter kunna
därmed uttagas, famt hvitheten befordras. Defs flyktighet gör at
den fvårligen kan förvaras uti cryftall-flalka med inilipad glaspropp,
och fåledes är den, äfven i detta affeende, vida ikild ifrån
vitriolfyran. Med alkali utgör den et egit neutral - falt, fom anfkjuter
■ uti nålformige cryftaller, och är uti vatten gan/ka lättlöft. Det
kan ock decomponeras både af vitriol- och än fvagare fyror, fom
allahafva ftarkare frändikap til alkali.
Sådan flyktig fyra erhålles på många fätt, genom vitriolfyrans
diftillation med förbränlige kroppar. Om allenaft vitriololja
dry-pes på glödgande kol, upkommer ftraxt den flickande
fvafvelluk-ten, eller flyktig fvafvelfpiritus.
Vidare härom fes uti Macquers DiQionn. de Cbymie artie.
Acide Sulfurettx.
Svafveltilverkningeller fattet at bringa fvaflet til
köp-mansvara utur defs malm, är på åtfkjllige orter mycket ikiljaktigt
efter malmernes olika beikaffenhet och olika antagne methoder.
Här i riket, vid Dylta uti Axbergs Socken och Nerike,.
be-fiår fvafvelmalmen af en mycket ren kies, utan något tecken til
arfenikalilk inblandning, eller andre Ikadelige arter. Den är ock
til fiörre delen ganika rik och håller omkring 60 procent fvafvel,
fom räknas allmänt för det renafte och bäfta både til medicine,
krut och flere behof. ,
Hyt-
A a a a a a 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
