Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fora af eldsämnet, eller materia caloris, än det fmidiga
flångjär-net.. Jämnför Jårn.
Icke defs mindre är bekant,- hvad redan blifvit anfördt, at
tackjärnet ej kan, uti fådan flytande form, af järnmarmer
utbringas annorlunda än uti något höga och trånga ugnar, med en firähg
och concentrerad hetta, hvarvid medföljande bergart, men ingen
ting af fjelfva järnet går til glas, eller til en flytande flagg. På’
härdar eller mycket låga ugnar däremot, reduceras järnet utur defs,
malmer, af hvad egenikap de må vara, under fmältning, diretfe
til fmidighet, fom vidare fes under orden Ramverks - och
Lupp-fmide famt Myrjårnsverk, hvarvid en del af fjelfva järnet, tillika
med bergarten, måfte förvandlas til flagg. Efter den vanliga
fmält-proceflen måfte ock tackjärnet uti hammarfmeds-härden undergå
en dylik afgång, innan det til fmidigt järn kan förvandlas, och
erhålla en tilräckelig del af briftande phlogifton.
I anfeende til det lynne, eller hårdhet, egen/kap och
utfeen-de i.brottet, m. m., fom tackjärnet erhåller dels efter
malmer-nes olika art, dels under olika handtering och fmältningsfätt uti
masugnen, förekommer det under åtlkillige namn, fåfom:
a) Canon järn, då det är lämpfligt til canoners gjutning. Se
detta ord.
b) Nådfatt, fom tilverkas af mindre mängd malm än kolen
förmå fm älta.
c) Har dfatt, Satt, eller Rvitt, upkommer, när få mycket
malm upfättes, fom kolen kunna fmälfa. Se vidare ordet
Hårdfatt.
d) Afkrand, eller Israndjarn, hvarmed förftås fådant
tackjärn, fom vid fonderflagningen vifar fig uti brottet med en grå
rand, eller fläck midtuti, men är däromkring och vid kanterne
hvitt, hvilket kommer antingen jdäraf at tackjärnet, vid
afkylnin-gen, förft ftelnar vid ytan, fom gör at det blifver härdadt och
får däraf en hvit färg, men håller fig midtuti längre qvickt, eller
alkyles fepare, famt blifver därigenom grått och tillika mjukare.
Det kan ock härröra däraf at på masugnen varit blandning af
torr-ftens-malm, då järnet af den förra, eller torrften, håller fig nöd-
E e e e e e 2 fatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
