Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mål mer ne, och Således ingen nödvändig beflåndsdel. Zinngraupen
ager-) ibland alla malmer) den Aörfla tyngd och förhåller (ig tfl
vatten fom 6,8?d til i,ooo, eller lika med reguius antimonii,
ehuru tennet är den lättafte af alla hela - metaller. Zinngraupen är
den rikafte af alla och håller omkring 70 til 80 procent rent tenn.
Förekommer vanligen uti cryftallinilk form, liundom cubilk med
•afdipade kanter, men merendels mångfidig, eller polyedriik’, utan
någre determinerade fidor.
Herr De RoMé de l’Isle har dock med mycken noggranhet
examinerat defle crylialler, både af hvita och fvarta zinngraupen,
och funnit at deras figur merendels kan härledas ifrån en OQaeder,
fom ftundom förändras til en dodecaeder, eller et prisma med
åt-ikillige (lags fpetfar. Häraf upräknas 9 varieteter och belkrifvas,
med därtil hörande figurer, uti defs Criftallograpbie, 3:nd Edit.
Tom. 111, (. 409-431.
En befynnerlig art af zinngraupen, eller tenn-cryfialler, haf
funnits uti England vid S:t Agnes i Cornwall, utan någon
vidhängande bergart, och det af tvenne förändringar, fåfom förft af
fvarta, glänfande och rafflade, fyrfidige och rätvinklige prismatilke
crylialler, fom termineras af en pyramid på ena ändan, hvilken
beflår af 8 facetterade fidor. Defs fpecifiqua tyngd til vatten har
befunnits varå fom 67? til 100. För biåsrör, på kol, har tennet
därutur flraxt kunnat reducergs. Se härom Herr BergsR. von
En-geströms Tal vid Praefldii afläggande uti Kongl. Vet. Acad. 1774,
famt Kongl. Vet. Acad. Handl, för 1778, f. 320.
De allmänna polyedrilke fvarta zinngraupen iinnas däremot
enfamt nog fträngfmälte, fom af ftörre järnhalt torde härröra,
ehuru lättfmält fjelfva metallen är.
b) Strålig Tennmalm kallas en annan art, fom äfven
be-fkrifves uti forenämde handlingar och finnes ganlka fällan uti
Cornwall. Den kallas där IPoodlike Tin-ore, eller trädlik
tennmalm. Är af gulaktig färg med ljufare och mörkare, dels ock helt
fvarta ftrimor, fammanflötande uti flera centra, liknande nog när
en del zeolithj men är hård. Dock ger den knapt gniflror emot
4al. Förhåller fig klotformig på ytaa, näftan fom en glaskopf,
i i ii ii 3 med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
