Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$en, men för öfrigit af famma flags cryflaller fom uti och
Jioui Poun, hvaraf kan flutas at tinkai är en verkelig nativ borax,
fom gräfves upp utur jorden. Mera härom fes uti Kongl. Vet. Acad.
Handl. 1772, f* 321, 322-328*
Den rå boraxens rening förrättas näflan enfamt vid fabri,
querne i Holland, och faflän fättet därtil är mindre bekant, (kali
det dock, efter Herr Ferbers upgift, endaft beflå uti utlakning,
filtrering och cryflallifation. Se Porax. At i detta ämne vinna
någon närmare uplysning, har Herr Leftor Tychsen feder mera an>
fiält åtfkillige förfök, hvaraf följande flutfatfer blifvit dragne, fom
här torde förtjena anföras, nemligen: — 1:0 At fådan rå borax,
fom är mindre fmittpd af fettma, kan renas genom blott
uplös,-ning, filtrering och vattnets utdunflning; men i annan händelfe
Jker det lättaft och bäfl genom föregående calcination, hvarvid
likväl altid mindre erhålles, i fynnerhet om boraxen för länge
•calcineras, eller om den brände glaflge maflan ej rifves nog nn
och ej utlakas uti tilräckeiig mängd vatten. — 2:0 At kolftybbe
kan brukas fom et hjelpemedel til boraxens raffinering, och den
gula färgens förtagande. — 3:0 At rå borax innehåller vid pafs
lika mycket fedativfalt fom den rena, hvarföre tilfats af mineralifkt
alkali, vid denna procefs, är onödig. — 4:0 At det feta ämnet,
fom åtföljer tinkai, ej är annat än talg; och f:o At tinkalens
jord beftår af fand och järnhaltig kalkmergel. Se vidare Crells
Cbemifcbe Annalen, 1787 T9Jde fly eket, f. 2iy.
Tjockelfe-Jer ( Eifenftärke) kallas vid gjuterier i lermot en
ren lera, fom flås på kärnan af motet, til exempel för grytor,
och borttages, fedan den yttre kåpan däröfver blifvit formerad’,
famt lemnar då et tomt rum emellan Kärnan och Kåpan, hvaruti
den fimälte metallen vid gjutningen kommer at flyta. Utgöj
fåle-des den tjocklek och form, fom metallen kommer at få. Kallas
vid Franfka gjuterierne Epaijfeur du Metal.
Tionde-jårn kallas den afgift, fom för hvar och en
mas-ugn i riket /kall betalas til Kongl. Maj:t och Kronan, efter en
rifs
r*_____t_.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
