Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och ger ftafk hetta, då den är ibland bättre dytorf inblandad;
men behåller efter bränningen hela fin ftorlek. Förefaller dels
under annan bräntorf emot lerbotten; deis ock under några alnars
djup fand vid hafsftränden, fåfom vid väftra udden af Skåne,
hvareft tillika finnes
TångblandadTorf af förruttnad tång, eller Zoftera marina.
Brinner bättre än lertorfven, och innehåller något alkali mineraie
af faltfjö-vattnet. Denne får ock namn af Hafstorf, eller Strand•
torp
Becktorf är merendels det famma fom Beckjord, af fvartbrun
färg. Innehåller det mäfta bränbara ämne, jemte en
empyrevma-. t i/k olja, och gifver det varaktigafte bränfle. Är här uti riket
fäll-fynt, men gräfves ömnigaft uti Cölnifka gebietet, famt omkring
.Julich och en del af Bergsland, på några alnars djup under
dam-jorden j uti nog vidfträckta torfgrufvor. Finnes vara tilkommen
mätt af förruttnade träd, fom ännu träffas däribland allenaft til en
del förtärde, tillika med förmultnade fnäckor och hafskräk.
Ligger hvarftals antingen på fandgrund eller på lera, fåfom vid Cöln,
där den hvita Cölnifka pipleran tillika erhålles. Här förekomma
ock vida hvarf af den fina Cölnifka umbran, fom ej heller är
annat än en torfart. Se Umbra.
Papper storf. Detta namn kan egenteligen tilläggas en fådan
art af myrtorf, fom finnes uti myror och kärr under måfstorfven,
tilkommen merendels af förruttnad löfträds-fkog, och beilär af
dyjord med oruttnade näfverlappar fkiftevis inblandad, hvaraf den
fkifrar fig uti tunna blad, eller lager.
Stentorf kallas af några en art lertorf, fom är med
bergfett-ma, eller bergolja, indränkt, och artar fig til fienkol, men är af
jordaktigt fammanhang.
Under ordet Bräntorf är redan anmärkt at, där torf fkall
nyttjas för järnfmide uti härd, bör den förut vara kolad; men til
■ kolning kan ej någon annan fort med nytta användas än den få
kallade Dytorfven, eller ock Becktorfven, fom efter to/kning blir
faft, tät och hård famt gifver, efter utbränning, en hvit och 19s
afka, til liten mängd, fk kunna draga all möjelig nytta däraf, bör
11. Del. I^nnonn oc%|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
