Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fom uti Hårdhet och färg nära liknar den allmänna kalkfpaten, men
äger långt lforre tyngd, nemligen något öfver fyra gångor mer än
rent vatten. Den beftår egenteligen af tungjord förenad med
vi-triolfyra. Finnes vid tylka bergverken ofta cryfialliferad, merendels
uti hvita halfklara Jkifvor med facetterade kanter, eller
tuppkam–lika cryflaller. Stundom är defs cryftallform mera redig och
or-dentelig, och beflår då af en prismati/k o&aeder, eller af tvenne
fyrfidiga emot hvarannan vände pyramider, hvilkas. gemenfamma
bafis är en reélangel. Sadane fmå, men ganlka tydelige cryflaller
äro träffade uti fvafvelkies på Harz. Närmare belkrifning öfver
denna figur, med alla defs förändringar, kan läfas uti Herr De
Ro-Mé de j/fstEs Criflallograpbie, <i:nd edit. T. I f. <;g6 och följ. —«
Tungfpat bryte9 i fynnerhet, til flor ömni^het, uti England vid
bly-och gallmej-grufvorne i Derbyfhire, omkring Matlock och
flereflä-des, där den får namn af Cau/k, Cbaulk, Cawk> Kebel eller
Ke-tvely famt utgör en vidfträckt gångart, merendels til fin form
be-ftående af fpnerifka fkifvor, fom ligga vid och öfver hvarandra.
Vid Birmingham fäges den brukas til gjutfand för metall-arbeten,
fem däruti ikola falla mycket täta och tillika erhålla någon mera
fmidighet. Se Ferbers OryQograpbie von Derbyfhire, f. 47.
Denne Engellka tungfpaten är merendels hvitgrå, eller liffargad, och
fällan cryftalliferad, men faller i brottet lös och bladig fam^opak
fom en Ikifrig kalkflen, och kan fkafvas med knif lika lätt fom
krita. Vid Ærtzberg i Hertigdömet Kärnthen, där järnmalm
bry-tes i körtel- och flo’ckverk, förefaller ock tungfpat til betydelig
mängd ej allenaft uti hängande och liggande, utan utgör äfven hela
klyfter i flockverken, utom det at den ofta finnes ibland fjelfva
järnmalmen. Se Crells Beytrage %u den Cbetntfcben Annalen,
1786, andra flycket, f. 26.
Här i riket är väl tungfpaten mindre allmänt känd meo
träffas dock på åtfkillige orter, fåfom: *
a) Vid Sala filfvergrufva uti Flint- och Rö^llags-orterne dels
prismatilk cryflalliferad, hvit, halfgenomlkinlig, dels fingrynie
och fjällig, med något gult inblandad; uti hårdheten lika med
kalk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
