Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
emot vatten har funnits fom 9,080 til 1,000. — En reri
weisgiil-den ifrån Freyberg, fittande uti kalk, fprakade häftigt under
up-glödgning och fmäite iätt för biåsrör vid lampeld tit en pärla,
om-gifven med et fvart Ikal, fom, då det afikildes, drogs af
magneten. — Kan löfas uti tilräckelig mängd fkedvåtten med kokning.
— Gäfer ock därmed famt får en fvart yta. Under upiösningen
gifver en hepati/kJukt och et hvitt refiduum, fom beftår af
fvaf-vel och arfertik. Utur denne folution, fom är af gulgrön färg,
kan filfret fällas på ren kopparlkifva. Huru defs beftåpdsdelar
vidare finnas, på våta vägen, fes af Bergmans Opujc. Cbcm. Vol.
II, f. 418* — Faller gemenligen uti odeterminerad form , dock
ftundom drufig med blyglans och glasera, äfven dendritiik vid
Freyberg. — Stundom gifves den fvart förvittrad under namn af
Scbwarzgulden, eller Silberfcbwårze. Defs filfverhalt är mycket
olika’ ifrån 1,10, til 30 marker på centnern. Då filfverhalten ej
går mycket öfver en mark, men kopparhalten däremot
öfverflö-dar, hvarvid ytan är af en mera mörkgrå färg, får den namn af
Ftiblerz. Se detta ord. Wéisgiilden förefaller vid åtlkillige
Ty-Ika filfvergrufvor, fåfom vid Freyberg^ på Harz, och uti Elfas. En
art ^äraf har ock brutits uti Sala grufva för längre tid fedan, fom
gifvit 20, 2| a 26 marker filfver på centnern.
Uti cryfiailiniik fkapnad har den funnits uti fmå trekantige
pyramider vid Clausthal och uti polyedriike cryftaller, både vid
Schemniz. och Cremniz, uti Ungern. Se von Borns
Litbopbyla-ciutrt, f. 78 och följ.
Weiskopf kallas af arbetare vid Freyberg en hvit mycket
hård qvarts, hvilken uti en eller annan grufva, jemte den fvarta
fkiffern, infaller fåfom gångart. Se Ferbers Mit}. Gefcbicbte verfcb.
Lånd. f. 117.
Weisnagelfmide. Därmed förftås hvarjehanda fmå fpiks
och tennlikors’ tilverkning för hand, af förut räckte eller uti
ikär-verk Ikurne fmala tenar. I fynnerhet räknas til detta fmide
åt-fkillige forter fadelmakare - och tapetfpik, fom förtennes och
blif-II. De^. ■ E e e e e e e vit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
