Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tur, eller» gråpapper, och läggas hvarftals emellan upeldade kol
faml hållas däruti, under lindrig glödgning, til defs den fvarta
röken aldeles uphör, då det nu mera nvitbrända alkali/ka fältet
löfes i kokande vatten, filas, evaporeras til torrhet och förvaras
i täpt fla/ka och torrt rum. Uå det utbredes på flatt fat och fiäl*
les uti fuktigt rum, uplöfes det til en oljelik vät/ka, fom då får
namn af Oleum Tartari per deliquium. Bränningen kan ock Ike
uti järngryta, eller digel, hvarvid i akttages allenaft det hettan ej
blir få dark at faltet fmälter.
Et lika rent fal alkali med famma egen/kaper erhålies fnarare
genom hvit vinfiens detonation med faltpetter, hvaruti den
alkali-fke delen både af vinften och af faltpettret tillika äro förenade.
Se Hvit Flujs. Aldrarenaft kan detta alkali göras, om i ftället
för den allmänna vinflen tages cremor tartari, med raffinerad
falt-petter, til lika delar, detonerad.
Violften har af någre äldre mineraloger, fåfom af BoeT, f.
21 blifvit anfedd fom en egen fienartj men är egenteligen icke
annat än en gän/ka fin måfla (Byjfus), fom med en föd färg
fläcktals öfverdrager åt/killige ftenarter. När den röda färgen
gnides med handen, ger den en ftark lukt af violrot, fom länge fitter
qvar på händer och på handikar med citrongul färg. — Finnes
öfverait här i riket på allehanda förändringar af löfa gråftenar,
liggande vid vägar i fynnerhet uti Ikogsbygder, ofta äfven på
gamla varphopar vid grufvor. Om violflenar vid Altenberg Ikall
finnas en liten afhandling uti andra bandet af Dresdner
Magasin, f. 429. Se Ferbers Min. Gefcb. verfcb. Lånd. f. 135V
* Virtziike Spiralpumpen kallas én inrättning ät med cfr-
culair rörelfe kunna updrifva vatten, med minda friftion, uti et rör
til en anfenlig högd. Den har förd händelfe-vis år 1746 blifvit
påfunnen af en tenngjutare, vid namn Andreas Wirtz, uti
Zu-rich, och federmera år 1779, efter Herr Bernoullis uti
Peters-burgi/ka Academiens Handlingar upgifne grunder, uti dor modell
exenuerad i Florenz, hvared befunnits at 2i cubique-fot vatten hvarje
• Fffffff 2 »i-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
