Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bortgå*, och li var efter den härigenom ldsbl|£ne fyafvielfyrao på
yitriolplanetnegénom. luftens tilkeinft, vidate därifrån befrias och
angriper ftenarten, fom då fväller och faller fonder til myjl,
hvar-utur fyran utlakas dels «f regn, dels ock af det med kopft
ditled-de vattnet. Den häraf erhåflne luten infpifferas til et fmörjeaktigt
‘magma, Xom .ar afunartadt och innehåller ierjprd, famt kan intet
til vitriol cryftaHiferaé, förrän järn tiKättes. Se Herr 2imme&«
14ÄNS Cbemje, T. T, f- 144, famt T. II , f. 15 39. 1 ’
2:0 Kiefer, fom ej vittra eller vitriolifera af hg fjelfva, otan
måfte förd undergå någon bränning, äro de flafia. Sådane äro
til exempel fvafveikiefen vid Dylta, där fvaflet föril genom
diftil-iatien uttages, bvarefter otur den brände kiefen, fom i ftora ho«
par är oplagd, en myckenhet vitriol i håligheterne utväxer och ge«
nom utlakning^ m* m., tilgodogöres. Jämnför Vitriplfjudning.
’ Lika egenikap at ej vittra utan efter föregången bränningj
h*ga de få kallade kiestärningar, eller cryflallrferade kiefer af hvar«
jehanda /kapnader (fe Kies och Marcnfit) famt de nyfs förut
nämde derba eller täta arter, hvaruti luften intet kan äga någon
ingång, hvilket likväl måfte vara få mycket < nödigare, fom man
finner at vitriolifation altid begynner innan ifrån och drager fig
efter hand til ytan, undet det at kiefen däraf fönderfpränges. Af
blotta fuktigheten kan det intet vara; ty om en fådan kies ligger al«
drig få länge under vatten, eller ock kokas däruti, om det ock vore uti
vitriolfyra, iker ingen uplösning; Ren arfenikaliik kies är intet
underkaftad. denna förvandling, icke heller den fvafvelrika gula
kopparmalmen, få framt icke kiesfläckar finnas däruti. Vitriolife«
ring lärer fåledes bero dels på en lös fammanfättning, fom lem.*
nar luft och luftfyra en hemlig fri ingång, dels på det inneboen«
de järnets mängd och närmare metailifation, dels ock afen in«
timt därmed förenad främmande jordart, til exempel af kalk eller
lera, fom är benägen til vittring o. f. v. Luften blifver emedler«
tid altid det förnemfta verkande medlet, antingen det är uti öpen
dag eller uti grufva, fom ock beftyrkes däraf at om en fådan til
Vittring benägen kies förvaras uti väl täpt glaskäril, blifver den
II. Dei. 1 i i i i i i fri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
