- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 2 /
1179

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

De ok’dte metallerne» förftöring uti luft til ochror, erg. ocbfiå
kallade Kalker af hvarjehanda färgor, kan ock kallas en förvittring.
Denne förftöring vifar fig aldraftarkaft hos den nya metallen,
ma-gnefiom kallad, fom utbringas genom reduéUon utur brunften.
Denne metallen, fom uti ftarkafte fmälthetta ändteligen erhålles
oti regulinilk form, behåller detta lynne föga längre än förfta
dygnet, hvarefter den börjar åter förfalla til en fvart jord. Se
vidare Herr Nejmans Acad. Afhandl, om de-mineraiiike kroppar»
förvittring, förf varad i Upfala under Herr Prof. och Ridd.
Wai-xbrius, 1764.

Orfaken til vittring tyckes förnemljgaft ligga uti det lerämne,
fom utgör en beftåndsdel uti de flefte, om intet alla ftenarter.
De här förut upräknade arter äro åtminftone af ftenhärdad lera i
fynnerhet tilkomne, och då det af Herr BeAimé är bevift, at alia
leror innehålla någon del af vkriolfvra, få lärer denne (yra, fom
.i början med någqt uplöft martialilfct väfende torde verkat deras
.(lenhärdoing, äfven med tidens längd kunna åftadkomma deras
förftöring, fa fört fam ma fyra hinner at fmåningom utur luften
draga mera fugtighet til ftg, än ftenartens fammanhang kan tåla.
At få tilgår kan med många exempel bevifas, men huru och
hvar-före denne förftöring iker, famt på hvad Tätt nya ftenar och
malm-ärter genom defs förftörda, eller ikingrade ämnens
fammangytt-ring å nyo upkomma, lemnas til vidare graofkning. Jämnför
ordet Vitriolmalm.

Malmer undergå för.öfrigit icke allenaft öfver, utan ock
up-der jord fådan förvittring, hvarom åtlkillige jarter af metalliljc
Mulm, Brdrne, Ochror och Gillen vittna, då tydeligen finnes at
de ej annorlunda än genom vittring af förftörde malmer
tilkorit-■mit, famt kunna åter ftundom -genom tidens fammaijgjfttra

til nya af flere ämnen tilhoparufade malmer. KopparkieTer och
järnmalmer gifva ofta de klarafie bevis häruppk Gedieget filfver
uti form af hår och trådar, fom funnits löft liggande uti
rothguiden och nämnes af Henckel uti defs , f. 763, tyckes

-ej annorlunda än genom förvittring kunåa fötki&a».— Uti
utland-./ke gtufvor gifvas oräknelige exempel däruppå. Uti Chriftiers-

Kkkkkkkt bergs

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:35:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rsberglex/2/1185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free