Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gjennem mange Slægter ved Guds Hjælp staa og
mane dem til at træde en sedel Gang i Livet, hver
Gang de lseser paa den: Nikolai Frederik
Severin Grundtvig.»
II.
PR EST.
„DEN KIKKELIGE ANSKUELSE.”
Når ein skal gje ei framsyning av Grundtvig
som prest, vert alltid det som har vorte kalla «Den
kirkelige anskuelse» det viktigaste. Det var
gje-nom mange og lange år i tenkjing og arbeid han
nådde fram til det, som har fått form i desse
kjende ord.
1 sitt skrift «Om Religion og Liturgi» (1808) er
det han fyrste gong offentleg segjer si meining um
religi0se spursmål. I dette skrift, som både i form
og innhald er svsert filosofisk, finn ein ingenting
um «den kirkelige anskuelse», heller ikkje i
dimis-preika i 1810. Her talar han um «Herrens Ord»,
som var «forsvundet fra hans Hus». Seinare talar
han um «Guds Ord»; men at han med dette siste
meiner noko anna enn «Herrens Ord», syner greidt
dei avhandlingar han gav ut 1825—27.
Hans «kirkelige anskuelse» kom ikkje fram fvrr
um lag 1825 i hans skrift mot prof. Clausen og
det som stod i samanheng med det. Dei viktigaste
kjelder elles, der ein kan finne upplysning um hans
sermeiningar i desse spursmål, har vi i «Kristelig
B0rnelserdom» (1868; og «Kirkespeil» (1871). Med
«Herrens Ord» i dimispreika meinte han Bibelcn,
heile den heilage skrift, som han då såg på på
2 — Grundtvig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
