Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Södermanland, lutheranernes beskyddare. Under Johan III:s
regering rasade pesten äfven tvenne gånger i hufvudstaden,
första gången 1579, då den bortryckte 12,000 personer, och
sednare gången 1588. Allt detta elände snarare ökades än
minskades genom Johans oenighet med adeln. 6 rådsherrar af
rikets förnämsta familjer blefvo inför de 1590 i Stockholm
samlade ständerne anklagade för stämplingar mot konungahuset.
Ständerne dömde dem att "förtjena konungens onåd", med
det besynnerliga tillägget: "om de ej kunde eller ville med goda
skäl försvara sig", och förlikning ingicks nu. Men icke desto
mindre blefvo de den 19 Juli 1591 insatte i fängelse.
Frigifne någon tid derefter, blefvo åter 3 af dem, Gustaf och
Sten Banér samt Erik Sparre, 1592 införde i fängsligt förvar
till Stockholm, men konungen förlät dem å nyo under sin sista
sjukdom. Johan III afsomnade på Stockholms slott den 17
November ofvannämnde år, och Carl öfvertog genast, med stöd
af den 1590 upprättade arfföreningen, regeringen i egenskap af
rikets styresman.
Ej förrän den 29 September 1593 ankrade Sigismund med
sin flotta vid Danviken och landsteg i Stockholm dagen derpå.
Nu uppstod en mängd misshälligheter emellan de polackar och
andra katholiker han medfört samt stadens innevånare, och dessa
öfvergingo snart till öppna stridigheter och blodiga slagsmål
i sjelfva kyrkorne. 1594 stadfästade konungen emedlertid
stadens privilegier, sådane de af ålder varit. Den 14 Juli samma
år afseglade han åter till sitt valrike Polen, lemnande sitt
arfrike i en bedröflig belägenhet. Hertig Carl tillsattes att föra
ordet i rådet, och konungen var knappast borta, förrän han,
till förekommande af vidare misshälligheter och blodsutgjutelser
i hufvudstaden, lät tillsluta alla katholikernes kyrkor. Ej långt
derefter föddes Gustaf Adolf på Stockholms slott den 9
December 1594. Hertigen afsade sig väl om någon tid regeringen,
men återtog den dock snart. Nu återstod honom emedlertid
att äfven bringa Finland under sin lydnad, och som riksmarsken
och amiralen Clas Fleming, Sigismunds säkraste stöd derstädes,
nyligen med döden afgått, begagnade hertigen sig af det
gynnande tillfället och afseglade den 16 Augusti 1597 med en
välrustad flotta från Stockholm. Då han återkom, i slutet
af Oktober samma år, hade han äfven till största delen uppnått
sitt ändamål. Åbo hade fallit och finska flottan var eröfrad.
Nu ändtligen började Sigismund röra på sig, och sedan 3,000
finnar blifvit slagne, som han afskickat under Arvid Stålarms
befäl, lyckades det verkligen hans sändebud Lascy att
bekomma Stockholm i sitt våld.
Då hertig Carl emedlertid, efter segern vid Stångebro,
återkom till hufvudstaden, hade Lascy redan afseglat med
Sigismunds ifrigaste anhängare. Hertigen höll nu en sträng räfst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
