Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inledning. 5
Vid samma tid då Carlsson i sin samling
återupplifvade Rudeens dikter, fällde en annan af Dalins samtida
och beundrare, Olof Celsius d. y., i en i den af honom
och Anders Hesselius utgifna moraliskt-satiriska
tidskriften „Thet Swenska Nitet" införd skalderevy, hvars
stränga kritik väckte mycken uppmärksamhet på sin tid
och gaf anledning till en häftig litterär polemik*),
följande förmånliga omdöme om Rudeen:
Nog tror jag det war sant, att Stiernhielm giltig kändes,
Och at ej något fel in på Columber vändes:
Nog tror jag Lucidor sin väg gick ända fram;
Och ej en käck Rudeen tilbaka gick med skam’).
Snart blef emellertid den svenska allmänheten satt
i tillfälle att förnya bekantskapen med Rudeen icke blott
som kungaskald och framstående tillfällighetssångare, utan
äfven som lyrisk diktare i egentlig mening. Såsom
sådan möter han oss nämligen i den af frihetstidens första
egentliga kritiker, den för vitterheten varmt intresserade
Abraham Sahlstedt, under åren 1751—53 utgifna
antologi ^Samling af Verser på Swenska". Sahlstedts uppgift
var en helt annan än Carlssons. För honom var
hufvudsaken endast „at i en handbok ihopsamla och allmänheten
meddela hvarjehanda nyttiga och nöjsamma ämnen, som
här och där varit kringspridde, hvarmed man på resor,
spatseringar eller eljest vid lediga stunder kunde sig roa".
Sahlstedt var nämligen så modern i sina åsikter, att han
ställde det nöjsamma framför det nyttiga. Han ansag, att
„en hufvudsakelig egenskap hos en Poet är at behaga", och
att man „kan läsa Poetiska arbeten endast för sit nöje".
Själf bekände han fritt, att det var det enda han sökte
x) Jfr E. Lewenhaupt: En literär strid i Sverige år 1738, i
Samlaren, 2 årg. s. 4 o. ff.
’) 30 år senare i sitt „Tal om Smak uti den Svenska, så bundna,
som obundna Vältaligheten" vid „Praesidie afläggningM i
Vetenskapsakademin 1768 uppräknade Celsius Rudeen jämte Runius, fru
Brenner, Eldh, Triewald och Werfwing bland de få skalder, som
»nästan ensamme få göra hedren för mera än fjerdedelen af det
Seculum, som oss tillhör*. Anf. arb. s. 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
