Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
T&i-sten Rudeen.
beklaga är, att denna enda upp]aga af Rudeens samlade
vitterhetsarbeten lider af samma brister som Hansellis
editioner öfverhufvud. Utgifvaren har betjänat sig af
högst felaktiga afskrifter, så att icke blott enstaka ord
utan hela meningar äro oriktigt återgifna. Språket i
författarens dikter är alldeles godtyckligt förändradt, än
moderniseradt, än antikveradt, utan att någon
enhetlighet i detta afseende blifvit följd.
Hansellis upplaga har emellertid bidragit till att
stadga omdömet om Rudeens diktning, hvilket tidigare
hade stödt sig antingen på antologierna under 1700-talet
eller på hvad den ena eller andra litteraturforskaren
framdragit ur de Palmskiöldska samlingarna. Af senare
författare, som sysselsatt sig med Rudeen, bör jag främst
nämna prof. Ewert Wrangel, som i sina båda arbeten
„Det Carolinska tidehvarfvets komiska diktning" (1888)
och „Frihetstidens odlingshistoria" (1895) ägnar Rudeen
rätt mycken uppmärksamhet. I sistnämnda arbete
framhålles Rudeen såsom „en af det förflutna tidehvarfvets
förnämsta skalder". Stjernhjelm, Columbus, Lagerlöf,
Spegel och Rudeen voro enligt författaren 1600-talets „mest
tongifvande skalder" i Sverige, hvilka ännu under
1700-talets första tredjedel bibehöllo „hela sin auktoritet".
Wrangel påpekar, att Rudeen icke blott i sina visor
framstår genom „en poetisk känsla, ett för naturen
öppet sinne" samt „en behaglig och musikalisk
formbehandling", utan anser honom äfven „icke så förkastlig,
som Hammarsköld velat påstå, i tidens stora genre:
samfundslyriken". Flere af hans begrafningsskrifter voro
»ganska vackra", och hans bröllopsverser fingo sitt behag
genom den visform författaren förstått gifva dem *).
Att Rudeen äfven är observerad i nutida allmänna
litteraturhistorier, läroböcker och antologier, må slutligen
1) „Det Carolinska tidehvarfvets komiska diktning" s. 132—133.
»Frihetstidens odlingshistoria" s. 119, 218. Redan tidigare hade C.
Eichhorn i en uppsats „»Sällskapspoesien under Karlarnes tidehvarf14
med beröm framhållit Rudeens sånger på detta område. Jfr
„Svenska studier". Ny samling (1872) s. 176, 179.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
